balans - hopplöst fall?

Sweet Pete
Apr 2008
HP: 0
Markera som välskrivet/intressant/hjälpsamt2008-04-15 16:44
Bäst att deklarera först: jag är inte träningsnarkoman, bara en ovanligt aktiv
och långtifrån fet 63-åring som springer
(en mil varannan dag, minst), cyklar och bergsvandrar (sommartid).
Jag besöker aldrig gym och jag har inga andra träningsredskap än motionscykel och balansplatta, ungefär.

Jag håller just nu på att rehablitera mig efter en trafikolycka
i februari (svängande bil mot min cykel, föll illa),
stabil bäckenfraktur bl a, och som ett led i den rehabiliteringen, och p g a begynnande knäproblem, ska jag träna upp balansen. (Vissa muskler i vänster ben är försvagade, det är den sida frakturen sitter, och det ska jag också träna - jag har tio set övningar varje morgon!).

Den är extremt dålig. När jag första gången kände av knäna, efter en fjälltur 2003, fick jag anvisning på en enda form av balansträning, att stå på ett ben och blunda. Jag uppfattar alltså detta som standard, den bästa träningen, och något man kan anvisa till vem som helst. Jag har också
testat på andra, som samtliga, utan förberedelse, klarar av övningen, minst en minut.
Jag kan inte genomföra den - jag tappar balansen i samma ögonblick som jag sluter ögonen. Jag har läst att otränade personer i min ålder sätter ned foten efter 10 sekunder - det är ett misslyckande, men ett stadum att bygga vidare på. I mitt fall handlar det om kanske 2-3.

Jag har förstås prövat annat. Min sjukgymnast föreslår att stå på ett ben i tre minuter och borsta tänderna samtidigt. Det ska vara en distraktion, men jag klarar det. Tittar jag på klockan vacklar jag
betänkligt.
Jag har ockå prövat nigövningar på balansplatta, mycket avkopplande. Eller, svårare, att stå på ett ben och vrida huvudet åt olika håll. Jag klarar kanske 20-30 sekunder på vänster ben, mer på höger.

Men om dess övningar har ett värde, varför kan jag fortfarande inte, efter hundratals knäckande försök genomföra standardövningen? Jag är på jakt efter övningar som a) går att genomföra
b) leder till resultat och inte kräver speciella redskap.

Är jag hjärnskadad?
(Det här inlägget ändrades senast: 2008-04-15 16:45 av jesperdog.)
Babel
Jan 2007
HP: 15
Markera som välskrivet/intressant/hjälpsamt2008-04-15 18:34
Balansproblem är ytterst vanligt i din ålder och är en av de största faktorerna för fallskador för äldre (och även belastning på primärvården). Ofta är balans kopplat till det vaga begreppet "kroppskontroll" och "koordination", något du läger en grund för under dina tidiga barnår och sedan till viss del behåller för resten av livet. Allt i kroppen är träningsbart och kan förbättras. För att öka balansen finns det tre viktiga faktorer att träna. Jag vill även tipsa om att införskaffa så kallade MBT-skor. Använd dem sedan dagligen (köp gärna MBT-tofflor så du kan ha dem inomhus). Tyvärr är de rätt dyra dock. Affärer som säljer dessa: http://www.swissmasai.se/Shops.aspx

1. Balansträning med ojämt underlag såsom balansplatta, balansera på en fot, gå i gropig ospårad terräng (skog).

2. Styrketräning, enormt många studier visar en korrelation mellan balansproblem och muskelstyrka. Ju högre muskelstyrka desstå högre balans. Här bör du träna hela kroppen från vad, lår och ben, rygg och mage till axlar och armar.

3. Koordinationsträning och diagonalträning. Urtypen är friskis&svettis jympapass där kroppskontroll och koordination tränas flitigt. Dessa typer av pass finns på nästan alla träningslokaler. Vill du träna hemma finns det träningsvideor att köpa på tex F&S: http://butik.friskissvettis.se/home.php?cat=5

Lycka till!
Babel
Jan 2007
HP: 15
Markera som välskrivet/intressant/hjälpsamt2008-04-15 19:12
Jag vill även klargöra en annan sak. Nej, du är inte hjärnskadad. Jag drev just ett projekt där jag var med och testade 120st pensionärer i åldrarna 61år-92år. Mig veterligen klarade INGEN att balansera 1 minut och samtidigt blunda (rekordet var på runt 40s). Ca en tredjedel klarade 30s med öppna ögon på en fot utan att sätta i det lyfta benet. Så balansproblem är vanligt och väldigt viktigt att träna ju äldre man blir. Om du bor i Stockholm och vill inspireras har jag ett specialpass 09.00 imorgon (och varje onsdag) med fokus på balans och kroppskontroll för seniorer som är helt gratis att komma på. Maila mig för plats och info i så fall.
(Det här inlägget ändrades senast: 2008-04-15 19:13 av anulka.)
Raah
Feb 2004
HP: 3
Markera som välskrivet/intressant/hjälpsamt2008-04-15 19:48
Väldigt roligt att forummedlemmarnas homogenitet luckas upp, välkommen!
Dr.Demento
Aug 2007
HP: 0
Markera som välskrivet/intressant/hjälpsamt2008-04-15 23:17
Vår balans är kopplad till tre olika system.
1. Balansorganan i örat (Vestibularisorganet).
2. Synen.
3. Känselregistrering i fötter och nacke leder mm (proprioception).

Vi kan klara oss med bara två av de tre systemen för ok balans men har man slår ut något till; exempelvis om vi blundar så slår vi ut synen.

I ditt fall så kan du ha skadat proprioception då du skadat leder och muskler. Alltså du kar ett skadat system som förhoppningsvis kan träna upp. Men blundar du så har du bara balansorganet kvar och det räcker inte för någon stå stadigt med.

I sådana här fall av rehabilitering är det absolut viktigaste med direkt och och så intensiv träning man klarar av för att få snabbast och bäst resultat. Fick du övningar av sjukgymnast så gör dem och gärna mycket mer än vad som är standard. Ingen risk för överträning. Har du inte fått specifika övningar så tycker jag du skall kontakta sjukgymnast ASAP.

Du kan räkna med att förbättra dig märbart succesivt i ca ett år. Mest effekt får man i början sedan blir det mindre och mindre framsteg. Samma som de flesta former av träning.

Angående din fråga om hjärnskada då låter det inte sannolik och jag antar att de röntgade din skalle om du slog dig ordentligt i huvudet vid olyckan. Hjärnskadror kan iofs påverka alla systemen men i ditt fall är det inte den troligaste genesen.

Kör hårt, och lycka till.

Mvh
/Dr.Demento

P.S
63 är ingen ålder speciellt om man är fysiskt aktiv.
(Det här inlägget ändrades senast: 2008-04-16 10:50 av daniel2.)
Sweet Pete
Apr 2008
HP: 0
Markera som välskrivet/intressant/hjälpsamt2008-04-16 08:20
Dr.Demento Skrev:Vår balans är kopplad till tre olika system.

I ditt fall så kan du kan skadat proprioception då du skadat leder och muskler. Alltså du kar ett skadat system som förhoppningsvis kan träna upp. Men blundar du så har du bara balansorganet kvar och det räcker inte för någon stå stadigt med.

I sådana här fall av rehabilitering är det absolut viktigaste med direkt och och så intensiv träning man klarar av för att få snabbast och bäst resultat. Fick du övningar av sjukgymnast så gör dem och gärna mycket mer än vad som är standard. Ingen risk för överträning. Har du inte fått specifika övningar så tycker jag du skall kontakta sjukgymnast ASAP.


Angående din fråga om hjärnskada då låter det inte sannolik och jag antar att de röntgade din skalle om du slog dig ordentligt i huvudet vid olyckan. Hjärnskadror kan iofs påverka alla systemen men i ditt fall är det inte den troligaste genesen.



Mvh
/Dr.Demento

P.S
63 är ingen ålder speciellt om man är fysiskt aktiv.
I alla avseenden utom de mekaniska var jag i mycket god form fram till olyckan -efter är svårare att bedöma. På akuten mättes min puls kontinuerligt - den låg mellan 46 och 51. På senaste hälsoundersökningen hade jag fullkomligt normalt blodtryck - för en 30-åring. Osv. Jag är/var aktiv, men jag tränar inte. Jag hör till de perversa människor som springer flera mil i veckan enbart för att det är skönt. Just nu kan jag inte, det skulle göra ont, och jag saknar det. Men jag går mycket och rätt långt. Och jag ökar belastningen på motionscykeln när jag märker att arbetspulsen går ned.

Balansen var lika dålig före olyckan, skelettskadorna inskränker sig till vänster armbåge
och vänster radius, vid handleden -
och det enda jag vet om mina muskler är att en av dem försvagats. Jag kunde inte gå mer än en kilometer utan ordentlig värk (lår, ljumske) de första fyra veckorna och jag använde krycka
utmohus till den 1/4, alltså i sju veckor - kanske för länge, men behovet kändes. Skallen röntgades inte eftersom huvudet (med hjälm) inte träffade asfalten. Jag föll på rygg på vänster sida, fick ett sprickmönster i bäckenet och en komplicerad fraktur i armbågen.

Jag bor i Linköping. Sjukvården här håller mycket hög klass, bl a beroende på god organisation.
Att det är ett universitetssjukhus spelar säkert också in.
Man lämnar inget åt slumpen. På avdelningen fick jag program för bäcken och hand (jag fick en fraktur i radius vid själva krocken) dagen efter olyckan och operationen; några dagar senare togs gipset bort och vips var de där med övningar för armen som var rejält stel. Sjukgymnasten på avdelningen ordnade tid på vårdcentralen - allt jag behövde göra själv var att tala om vem jag ville ha.

Vad jag tänker efter att ha läst ditt inlägg är att jag ska satsa på mängd och omväxling,
speciellt om jag kan avveckla ett par andra övningar.
Jag kan stå på ett ben, med öppna ögon, och borsta tänderna (de har aldrig varit så rena!) eller raka mig, i tre minuter - nästan jämt.
Det är vansinnigt tråkigt. Så jag fortsätter med balansplattan och gör fler och efterhand djupare, nigningar, kanske 20 just nu, och försöker röra ögonen mer. Det går, och det är skönt och känns som det aktiverar låren. Men det är konstigt vilket steg det är, fortfarande, till slutna ögon.

När jag fick den övningen var jag nästan 59 år. Jag tror det gick lite bättre då. Då lyfte jag också det andra benet och höll foten mot rumpan, ungefär som när jag stretchar. Jag kunde alltså inte parera med vare sig armarna eller detta ben. Vad rekommenderas (om jag nu börjar med öppna ögon och vrider mycket på huvet)?

Det är nog tur att jag är pensionär.
(Det här inlägget ändrades senast: 2008-04-16 08:23 av jesperdog.)
Sweet Pete
Apr 2008
HP: 0
Markera som välskrivet/intressant/hjälpsamt2008-04-16 09:33
Babel Skrev:Balansproblem är ytterst vanligt i din ålder och är en av de största faktorerna för fallskador för äldre (och även belastning på primärvården).


2. Styrketräning, enormt många studier visar en korrelation mellan balansproblem och muskelstyrka. Ju högre muskelstyrka desstå högre balans. Här bör du träna hela kroppen från vad, lår och ben, rygg och mage till axlar och armar.



Lycka till!
Usch för fallskador. Efter 9 veckor av rehabilitering känns det som att jag icke skulle klara av en smäll till; jag skulle bara lägg mig ned och dö. Sådant händer.

Styrketräning - jag "tränar" inte, men jag utför dessa aktiviteter: 1) Hemgjort bukmuskelprogram
i fyra moment - därför att jag är fåfäng! 2) McKenzie sen 8 år, efter problem med buktande disk.
Fem moment.
Handlar nog mer om smidighet än styrka.

3) Just nu: resa mig på ett ben från en stol. Den är lite drygt 42 cm. Mätpunkten är att börja med 3*5
på höger ben. Vänster klarar inte detta. I morse gick det med 3*5 från 46 cm (en bok emellan),
allt i strumplästen. Kan 45 cm med fåtal upprepningar. Jag kallar detta för rumplimbo, och det känns som en rätt universell träning för benen. Balansen sätts på en del prov, också. Målet är väl att klara toastolen, 40 cm ö g.
Annars har det bara varit löpning och cykel; jag antar att löpningen fixar underbenen och att cyklingen gör en del för låren. Känns så, iallafall.

Jag föredrar alltså "träning" som är en del av mera normala och lustbetonade aktiviteter. Armar och axlar har jag försummat, men åtminstone det senare ska jag fixa. Jag vill kunna bära 15 kg på ryggen utan besvär.

När jag kan trappa ned de mer absurda rehabövningarna (böja överarmen tillbaka 20 ggr för att vinna en halv grad) skulle jag vilja lägga upp ett generellt styrkeprogram för hemmabruk. Jag har tittat i böcker i bokhandeln, men jag blir överväldigad av det stora utbudet av övningar och användningen av maskiner och redskap.
Skicka svar