Du är inte inloggad.

Sidor: 1 2 3  

Ms February Pressar Till Topform

Registrerad: 2008-05-26
Inlägg: 224

Ok... sitter och skrämmer mig själv med paranormala fenomen så jag bestämde mig för att skriva en rad här i stället för ett litet avbrott. :-S


Uppdatering:

- Dåligt med träning fortfarande men är tillbaka på mat-schemat nu sen en vecka tillbaka. Innan dess "tröståt" jag, eller hetsåt, eller "jag skiter i allt-åt" , ja kalla det vad ni vill.
Med tanke på sorten mat och mängd och tid(period), så borde jag ha exploderat och dessutom sprängt min våg , men lyckades under den tiden endast gå upp ett och ett halvt kilo.
Jag verkar vara svår att rubba i båda riktningar, men det positiva nu är att jag vet att det GÅR att rubba min vikt.
Nu efter min duktiga matvecka, så är jag ett halvt kilo plus (gick ner ett kilo denna veckan alltså) från den här trådens startvikt igen.
Jag hoppas det bär av än mer neråt nu när jag vet att det går och är igång.
Frågan är hur pass extrem jag behöver vara med kosten nu när jag är utan träning för att kilona ska ge med sig?

Har ikväll haft min första ät-vad-du-vill dag sen min mer hälsosamma kost har dragit igång igen. Av tidigare erfarenhet så har det satt fart lite mer på ämnesomsättningen (nyttigt för både kropp och själ) så jag förväntar mig något slags resultat iaf.
Ska bli spännande att se.

Jag mår så mycket bättre av min hälsosamma kosthållning, men det finns ett stort men.
Jag åker på en förkylning som heter duga (för lågt kcalintag??) och nu sitter jag här igen med en brännande huvudvärk och svullna halsmandlar...


Ha det gött i sola!

 
 
Registrerad: 2008-05-26
Inlägg: 224

*zippididodah zippididay... oh my oh, whatta wonderful day*

-dubbel-

Senast redigerat av Ms February (2008-08-04 00:50)

 
Registrerad: 2008-03-24
Inlägg: 3458

exakt vad äter du? , sover du bra? Med tanke på förkylningen.

 
Registrerad: 2008-05-26
Inlägg: 224

Spice - Jag äter ungefär som går att läsa tidigare i tråden. Same shit. ;)
Samma varor, kanske något mindre av allt dock nu de sista dagarna..
Kramkram.

Senast redigerat av Ms February (2008-08-04 11:55)

 
Från: Malmö
Registrerad: 2007-01-12
Inlägg: 8620
Webbsida

Kanske läsvärt för dig om du inte har sett den tidigare, vad vet jag: http://www.halso.info/75.html Eftersom du nu redan är inne på ätardagar, menar jag:)

Annars vet jag inte om det är rekommenderat att försöka gå ner i vikt när man är sjuk, i alla fall inte speciellt snabbt. För lite energi ger ett sämre immunförsvar (även om jag helt ärligt inte vet hur pass märkbart det blir på x kcal underskott/intag; antar att det är personligt också).

 
Registrerad: 2008-05-26
Inlägg: 224

Det med att jag verkar bli sjuk varje gång jag klämmer åt brödholken verkar ha börjat när jag blev satt på en 500kcal diet som inte hjälpte ett smack. Vatten försvann - vatten kom tillbax.
Sen dess har det varit messed up, big time.
Kan ju vara inbillning, men det är väldigt många slumpade tillfällen efter det i så fall.
Jag åt mer när jag var riktigt dålig. Jag gick upp, sen ner igen när jag var tillbaka, men det tog lite tid. (ja ja)
Summan av kardemumman är ju att jag fortfarande står här och trampar i samma spår. (!)

Nämen du.            Lajne...              Det var en alldeles ypperlig länk du delade med dig av.
=) Stort tack!
Och till min stora glädje så står mycket av det jag känner av i kroppen själv, med på den sidan.
Tex när det är dax för en ätardag, att en ätardag inte alltid är nog,  och att kombinationen fett/kolhydrater är mindre bra. Välj ett av dem och stick to it. ;)

Det låter säkert extremt i mångas öron, men läs länken som Lajne skickade så förstår ni kanske vad jag menar..
Jag är däremot inte så bra och erfaren på vart mina gränser går, speciellt inte under ätardagarna, även om jag känner av ganska bra i kroppen ändå tycker jag nog.
Hade jag vart ännu bättre så kanske det hade hänt lite mer vid det här laget dock..
Balansgången är skitsvår och det är väl därför min kropp balanserar upp mina intag så rejält. Den är helt enkelt smartare än jag.
Det är svårt när man är själv att hitta just det "där" man behöver för att nå framgång.
Känns ju som man sitter fast... men skam den som ger sig!


Uppdatering från anläggningen:
... lät ungefär så här på telefon-
"nämen oj, har jag glömt ringa dig. (jag hade inbokad tid idag) Men du vi kan väl ses nästa vecka istället. Jag har haft en så lång semester nu och jag skulle behöva komma igång lite mer. Vad sägs om nästa måndag istället?"

Svarade med ett "ja, jag har också behövt och velat komma igång hela sommaren och har haft det rätt kämpigt ("bara för att" )så jag vill gärna ha detta gjort IGÅR så jag kan komma igång nån gång"

(Anläggningen) "Ja, men vi kanske kan lösa det så att du kan träna gratis ett halvår då... men då får du sätta upp dig på ytterligare två år hos oss"

Vet inte om jag ska skratta eller gråta efter det där. Alla vill väl träna gratis!
Men jag vill hellre välja den andra anläggningen här i stan som är känd för att vara professionell. Så två år till på samma ställe lockar inte mer än just det där halvåret.
Tråkigt nog är det pengarna som avgjorde att jag tränar på den gigantiska och uppenbart inkompetenta anläggningen istället.
Ja jag får ta och tänka på det här....
Löser man bara det med mitt kort så kanske jag kan få slippa dom sen och träna på själv utan deras tjafs.
Å andra sidan har de erbjudit mig "hoppa in jobb".
Arrrrgggghhhhh!
Vad göra, vad göra...


*vela*

 
Registrerad: 2008-05-26
Inlägg: 224

Det var längesen jag var här nu.
Jag har märkt ett bra tag att nåt är konstigt med min kropp och att den reagerar konstigt och jag har i ca ett halvår försökt att klura ut de gemensamma nämnarna. I vilka sammanhang? Varför? Hur? Osv.
Var till slut nyligen (har dragit mig för det alldeles för länge nu) hos fabbo doktorn och ska på tisdag ta en lista full med tester för att ta reda på vart problemet bottnar.
Det är inget behagligt "problem" och en del kanske inte ens tycker att det är ett problem alls. Beroende på hur livet runt omkring dem ser ut eller vad de har för mål.
Jaja... skriver om det mer när jag har alla korten i hand.
Men jag är så himla deppad nu.
Är det som vi befarar så kommer jag inte kunna äta allsidigt överhuvudtaget och kommer inte få i mig det jag behöver för en maximal träningseffekt, eller överhuvudtaget egentligen... Är överkänslig mot väldigt mycket och den kosten som jag måste hålla mig vid i resten av livet kommer påverka min träning väldigt negativt. :-(
Är deppad ner igenom skorna just nu och mycket känns meningslöst.
Ska inte ta ut sorgen i förskott dock, men visst är det surt att fortsätta träna som hulken när det inte kommer ge mig mycket på de plan som jag eftersträvar... =(

En kortare uppföljning på när jag sist skrev är iaf att jag är i full gång med hård träning regelbundet!

 
Registrerad: 2008-05-26
Inlägg: 224

Och sen dess har jag inte tränat alls...

JA!
Då vart det slut på mitt tycka synd om mig själv. Det där brukar oftast inte vara långvarigt men när jag drar upp mig själv ur skiten så är jag så förbannat taggad att de flesta delar sig som röda havet på moses tid när jag flämtar fram genom korridorerna.
En del är jojjobantare. Jag erkänner härmed att jag är en jojjotränare.
Mina förfall blir kraftiga och jag är överkänslig, men frukta icke, jag jobbar på det.

Jag ska bli så förbannat snygg! Så är det bara! Alla andra som har andra önskemål eller flikar att poängtera, shut up.
*stoppar fingrarna i öronen* Lalalalalalalalalalala.

Ursäkta mitt fjortisspråk, men nu är jag rasande taggad. Igen!



Mitt lilla handikapp som går att läsa om på förstasidan i tråden kan dock ställa till det för mig en hel del.
Lärde mig alldeles nyligen att vid ålder 28 (det är jag det) så börjar kroppen brytas ner. Muskler, skelett och celler över lag börjar bli mer porösa än de var innan.
Jaha? Tack för den ålderdomshemsvarningen! Nä ni. Här ska skelett och muskler bli så kompakta så ni kommer att häpna!

Jag mitt ägg, har som syndrom att jag måste hjälpa andra också och nu när en pojke i min klass (väldigt tunn) indirekt har bett mig om hjälp  (Ja, han tränar 5 dar i veckan, försöker äta ett överskott, och vill givetvis ha lite muskler,) så går en del energi åt att ge honom råd när jag egentligen vill tänka på mig själv först. Varför sätter jag mig själv alltid i sista hand? Ärftligt vet jag att det definitivt inte är. Och varför han vill ha råd från en tjej med späck förtäljer inte historien.
Tror han har fått för sig att jag vet en massa, och för ovana människor låter det kanske så. Men PLEASE!
Jag gör vad jag kan. Nu ska jag till gymmet strax och skada mina leder lite till.
Skam den som ger sig!

 
Registrerad: 2006-10-16
Inlägg: 321

Lajne skrev:

Kanske läsvärt för dig om du inte har sett den tidigare, vad vet jag: http://www.halso.info/75.html Eftersom du nu redan är inne på ätardagar, menar jag:)

Annars vet jag inte om det är rekommenderat att försöka gå ner i vikt när man är sjuk, i alla fall inte speciellt snabbt. För lite energi ger ett sämre immunförsvar (även om jag helt ärligt inte vet hur pass märkbart det blir på x kcal underskott/intag; antar att det är personligt också).

Något som den artikeln helt missat är att när man går ner snabbt under en kort period så har du väldigt höga mängder leptin i kroppen, vilket i sig är en hälsofara. För övrigt tycker jag att den bullshit som artikeln trycker på angående mängd rekommenderat fett är rätt idiotisk. Att äta tillräckligt med fett har väldigt många positiva effekter som:
1. längre mättnadskänsla
2. löser upp vitaminer och mineraler
3. stärkta leder, ligament och intiinflammatorisk effekt
Egentligen den enda anledningen till att äta kolhydratsfokuserad kost är för intensiv träning. När man inte tränar och äter raketbränslet "kolhydrater" så får du ofta ett lågt blodsocker som följd vilket i sin tur leder till ett insulin påslag och där har du ett härligt hämmande av fettförbränning. Visst du kan äta långsamma kolhydrater, men det som är intressant är att det egentligen inte fyller någon essentiell funktion förutom att mätta och det gör fett mycket bättre.

Dessutom vill jag påpeka att allt hokus pokus kring mättat fett är en fet amerikansk bluff och det är helt okey att äta mättat fett utan att det påverkar hjärt och kärlsjukdomar för om du inte blandar det med snabba kolhydrater så kan du för det första inte få i dig så mycket dessutom krävs det astronomiska mängder för att det ska påverka LDL och det "dåliga kolesterolet".

När det gäller ätardagar så tror jag att det kan ha en viss positiv effekt om man inte överdriver intaget.

En lite intressant anekdot är från min tid på Umeå Universitet då jag läste kost och tillsammans med 2 klasskamrater gjorde en energikoll under 3 dagar för en kille som tränade fitness på relativt hög nivå. Han hade ätardagar och de andra dagarna låg han på energiunderskott och det som man kunde se var:
1. Han fick i sig för mycker protein, kring 3-4g/kg
2. Energin under "vanliga" dagar var så låg att det var ett mirakel att han kunde träna relativt aktivt och det var inte förvånande att han stått stilla i styrkan ett tag:)
3. Under ätardagarna åt han ungefär 3 gånger så mycket som under vanliga dagar

Det jag vill poängtera här är att ska man ha ätardagar och köra med deff kontinuerligt så får man ofta dålig effekt av träningen och äter man alltför mycket under ätardagar så går man ändå inte ner något. En vidare intressant aspekt är att om man laddar bättre inför ett träningspass så kan man förbränna generellt mer, vilket i sin tur leder till en långsiktigt högre metabolism. Jag tycker alltså att aktiva långa träningspass är viktigare för att sätta upp en högre förbränning än ätardagar. Dessutom uppskattar jag att äta lagomt och tillräckligt för att kunna träna och må bra.

 
Sidor: 1 2 3  

Sidfot

Drivs med hjälp av PunBB