Spice försök till ett proffsliv

spicegirl_17 skrev:

Keep_On_Pumpin skrev:

spicegirl_17 skrev:

Jag har försökt så många gånger. De förstår inte. Det är komplicerat

Ja jag hajar det :( Usch vad jobbigt. Då kommer jag bara tillbaka till kapitlet om att göra uppror, vilket kanske inte är det bästa.

grejen är sådär: Jag har försökt. Men farsan är to proud för att förstå ibland och mamma springer efter pappa liksom. Grejen är den att om jag nu berättar allt allt för dem så tror jag inte de kommer bli bättre. De förstår inte riktigt. Som när pappa mer blev besviken på varför jag inte sa något.. Jag vill inte ödsla min energi på att ha familjebråk och få det ännu mer komplicerat

EDIT: mina föräldrar har mycket att tänka på nu, och de mår inte så bra. Jag vill inte göra det sämre. Och dessutom så sa mamma förut" du går inte till psykologen och säger att mamma är du om och pappa är dum eller hur?" och skrattar..vilket jag nästan gör.

Senast redigerat av spicegirl_17 (2008-10-13 17:23)

Keep_On_Pumpin skrev:

spicegirl_17 skrev:

Keep_On_Pumpin skrev:

Ja jag hajar det :( Usch vad jobbigt. Då kommer jag bara tillbaka till kapitlet om att göra uppror, vilket kanske inte är det bästa.

grejen är sådär: Jag har försökt. Men farsan är to proud för att förstå ibland och mamma springer efter pappa liksom. Grejen är den att om jag nu berättar allt allt för dem så tror jag inte de kommer bli bättre. De förstår inte riktigt. Som när pappa mer blev besviken på varför jag inte sa något.. Jag vill inte ödsla min energi på att ha familjebråk och få det ännu mer komplicerat

Du är en snäll tjej du, det ska du veta =)

Med uppror menade jag dock att du börjar göra lite mera vad du tycker istället för att lyda deras order. Visst man kan ta till sig av deras rekommendationer men i slutendan är det alltid du som fattar dina egna beslut.

Hoppas du får något av psykologbesöken, känner du någon skillnad? =)

tack snälla Kop =) Värmer!

Ja absolut, tycker det blir bättre! precis som du skriver försöker jag att göra lite uppror med att ifrågasätta varför det tycker så och att jag inte vill göra det pga av ... Men de blir bara irriterade oftast, speciellt pappa. Han gillar att ha kontroll. Tänk dig själv. DU tränar varje dag , du pluggar bra. Ändå så om någon inte kan träna så får du skit av att klubben inte bryr sig - vilket det absolut gör. Stiger jag upp kl 8 på lördagen för att plugga, sitter hela dage och sedan vill spela tvspel vid 17tiden så kan mamma fråga varför ja sitter och spelar, varför jag inte pluggar. Går tennisen lite sämre försöker jag förklara det är pga av de mentala att jag spelar för svårt men de tror bara på klubbyte. Jag försöker säga till dom att så är inte fallet men de lyssnar inte. Ibland måste jag ljuga och säga att jag ska träna även om inte min tränare kan. Annars blir farsan sur.. Allt detta tar på mina krafter och jag har ständigt dålig energi omkring mig. Jag har hållt inne den energin och till slut har jag inte orkat.. Annat är det i tennishallen. Där blir jag genast på bra humör, jag trivs bättre där än hemma.

Och med allt detta så sist jag var ute var i slutet av sommaren (augusti) . Jag träffar aldrig några kompisar, jag har inget socialt liv, delvis för att jag inte många kompisar och delvis för att jag inte riktigt vågar fråga för att mina föräldrar blir bara irriterade.

Keep_On_Pumpin skrev:

Usch vad jobbig din situation låter. Dina föräldrar låter som sådana som vill ha 100% kontroll och vill förutbestämma hela ditt liv istället för att låta dig leva det. Är du det enda barnet?

EDIT: Vad lirar du för dataspel? =D

Ja dessvärre är jag det.. :( Farsan gillar kontroll..

haha, jag lirar tvspel det är ett tvspel jag lirat sedan årskurs 1 XD haha jag är inte klar än! Jack and daxter heter det! Äventyrsspel! hahah! svårt som faan!

The_Original_XIII skrev:

Keep_On_Pumpin skrev:

Usch vad jobbig din situation låter. Dina föräldrar låter som sådana som vill ha 100% kontroll och vill förutbestämma hela ditt liv istället för att låta dig leva det. Är du det enda barnet?

EDIT: Vad lirar du för dataspel? =D

Det måste vara nåt just med brudar, jag vet flera föräldrar som är så mot sina döttrar...

Vi är ju den enda som kan föra generationen vidare ;) .. Tråkigt att det är så .. =(

The_Original_XIII skrev:

Eller de enda som inte kan göra motstånd ;)

haha iaf inte jag. Jag är för snäll :(

spicegirl_17 skrev:

Keep_On_Pumpin skrev:

Usch vad jobbig din situation låter. Dina föräldrar låter som sådana som vill ha 100% kontroll och vill förutbestämma hela ditt liv istället för att låta dig leva det. Är du det enda barnet?

EDIT: Vad lirar du för dataspel? =D

Ja dessvärre är jag det.. :( Farsan gillar kontroll..

haha, jag lirar tvspel det är ett tvspel jag lirat sedan årskurs 1 XD haha jag är inte klar än! Jack and daxter heter det! Äventyrsspel! hahah! svårt som faan!

Jag antog att du var det enda barnet. Jag har kompisar som också är de enda barnen i familjen och deras föräldrar beter sig på ett liknande sätt. Jag tror du är deras lilla ädelsten och de har redan förutbestämt hela din framtid. Sedan måste man också konstatera att dina föräldrar inte ens kan ha lika stor erfarenhet av att ha barn/uppfostra barn som föräldrar med många barn och då blir uppfostran alltid lite annorlunda.

Haha fan va kul =) Till vilken konsol är det? Playstation eller? ^^ Fan va sämst om du itne har klarat det på 12 år? xD HAHA jag får komma och visa nån dag hur man lirar tv spel ;)

Keep_On_Pumpin skrev:

spicegirl_17 skrev:

Keep_On_Pumpin skrev:

Usch vad jobbig din situation låter. Dina föräldrar låter som sådana som vill ha 100% kontroll och vill förutbestämma hela ditt liv istället för att låta dig leva det. Är du det enda barnet?

EDIT: Vad lirar du för dataspel? =D

Ja dessvärre är jag det.. :( Farsan gillar kontroll..

haha, jag lirar tvspel det är ett tvspel jag lirat sedan årskurs 1 XD haha jag är inte klar än! Jack and daxter heter det! Äventyrsspel! hahah! svårt som faan!

Jag antog att du var det enda barnet. Jag har kompisar som också är de enda barnen i familjen och deras föräldrar beter sig på ett liknande sätt. Jag tror du är deras lilla ädelsten och de har redan förutbestämt hela din framtid. Sedan måste man också konstatera att dina föräldrar inte ens kan ha lika stor erfarenhet av att ha barn/uppfostra barn som föräldrar med många barn och då blir uppfostran alltid lite annorlunda.

Haha fan va kul =) Till vilken konsol är det? Playstation eller? ^^ Fan va sämst om du itne har klarat det på 12 år? xD HAHA jag får komma och visa nån dag hur man lirar tv spel ;)

Japp, dessutom är mamma sveriges hönsmamma!! Precis, det har alltid styrt mig och när jag inser att det inte är bra så fattar det inte och blir irriterade.

haha, men det är svårt och det är många hinder! Testa så ska du få se!!! haha, ska jag skicka spelet på posten ^^japp, playstation XD

Mr_W.P skrev:

Denna gång är det JAG som inte vet vad jag ska skriva... Det låter fruktansvärt jobbigt att föräldrar kan vara så "delaktiga" i ens liv, jag lider verkligen med Dig skall Du veta. :(

Hur ser möjligheten ut att ta med föräldrarna till psykologen någon gång, så att de får höra hur det ligger till från Ditt perspektiv fast nu med stödet från psykologen? Anledningen till att Du går till psykologen är väl för att få reda på vad som är problemet och sedan hitta en lösning för det, eller? Om det nu är så att det är Dina föräldrar som är problemet... Ja, jag skall inte säga mer än att jag tyckte att det kunde vara en bra idé att försöka öka förståelsen för varandra. Både för Dina föräldrar som Dig själv, jag hoppas iaf att det kommer att ordna sig för Dig eftersom Du är en snäll och trevlig person med en hög grad av passion som förmodligen kan ta Dig till oanande höjder. :)

Mvh

Ja, ibland vet man inte ritkigt vad man ska säga..

Att ta med mina föräldrar tror jag inte fungerar, då psykologen har tysnadsplikt. Tror inte heller mina föräldrar skulle vilja gå med. Dessutom får dom inte kontakta henne. Ja, precis jag vill försöka hitta svaret då frågan lyder varför har jag dålig självkänsla , om någon säger något snällt tror jag inte på dom osv.. Det är det vi jobbar med.

jag förstår din tanke. Tack Mr. W.P =)

1. Du lär nog kunna ta med dina föräldrar till psykologen och så tar sig psykologen ett snack med alla i grupp.

2. Jag lider med dig verkligen (jag känner igen mig själv). Det enda sättet att visa för dem att jag bestämde över mig själv var att visa att jag verkligen gjorde det.

3. Be din mamma göra matlådor som du kan ta med till hallen? =)

1. Ja jag förstår att det känns jobbigt.

3. Haha =D Vem bryr sig? ;)

Haha ja. Många killar försöker apa efter det motsatta könet, jag vet inte vad de vill uppnå faktiskt xD.

Vaffan den där tofsen var ju högsta bratmode när jag gick i gymnasiet, har det spridit sig till de lägre samhällsklasserna nu också eller?

spicegirl_17 skrev:

...Har tänkt länge på att åka till hallen och sitta plugga där om dagarna men problemet blir med mat då, finns ingen bra mat där.

Hey spice=), jag fortsätter att kika in här hos dig och försöker hålla mig lite uppdaterad om hur det går.

Ett tips är att du sätter dig på ett bibliotek i närheten av dig eller klubben och tycker dina föräldrar inte att det är okej, kan du alltid säga att det är så man gör vid universitetsstudier och att du gärna använder dig av den metoden för att du blir mer motiverat eller liknande. Då får du mer utrymme i dina studier och dina föräldrar får inte samma chans att överblicka vad du gör och inte gör. Du bryter dig loss lite mer hemifrån och får mer ansvar, vilket jag tror att du behöver göra. Men självklart förstår jag att det är svårt. Som någon skrev kan du alltid ta med dig matlådor eller har du möjlighet att fixa något på klubben?

=)