Machine gun testar triathlon

Berlin marathon 2008 - lopproman

time total (netto) 04:00:40 PB!
total place (M/W) 1914
place (ag) 300
place (total) 17330

Split      time
5 km 00:28:06
10 km 00:55:53
15 km 01:23:58
20 km 01:52:08
half 01:58:24
25 km 02:21:02
30 km 02:50:08
35 km 03:18:28
40 km 03:48:31

Min/km: 5:42
HR: 169/176

Enligt Garmin sprang jag hela 43,34 km(!) med ett snitt på 5:33/km. Med tanke på att jag sicksackade mellan folk hela vägen, så är det faktiskt inte helt orimligt.


Åkte ner till Berlin tillsammans med en kille jag lärde känna när jag gick SSIFs crawlkurs -07 (han sprang för övrigt på 3:28!). Vi åkte ner redan torsdag kväll (loppet gick i söndags), så vi hade ett par dagar att spendera i Berlin först. Besökte den gigantiska nummerlappsmässan och genomförde en del obligatoriskt turistande under fredagen. Turistade lite även på lördagen, men fikade desto mer för att undvika att gå alltför mkt dagen innan loppet.

Så var det plötsligt dags för loppet. Gick upp kl.6 och begav oss till starten vid 7-tiden. Kollektivtrafiken fullkomligt svämmade över av löpare! Startplatsen var stor. Tyckte att jag fick gå i en smärre evighet innan jag kom fram till främre delen av startgruppen. Jag startade längst bak i den största startgruppen, där alla med ett sämre mararesultat än 4:15 hamnar + alla debutanter och dessutom powerwalkingklassen (de startar dock längst bak i startgruppen). Man fick tilldelat sig en gul sopsäck med Adidasloggan att dra över sig innan start, vilket jag var mycket tacksam över då det bara var runt 10 grader ute. 10 grader och sol, perfekt löparväder mao! Eftersom jag var i den officiella motionärsstartgruppen ingick såklart nånslags tysk friskis&svettis-uppvärmning, så rätt var det var började alla hoppa omkring hysteriskt. Då satte jag mig ner på en trottoarkant och försökte fokusera istället. Sedan hälsade de alla välkomna till Real Berlin Marathon på säkert ett 20-tal olika språk (dock ej svenska, däremot norska och danska). Det var rätt maffigt och jag fick rysningar. Det kändes även stort när de presenterade eliten. Bara att springa på samma bana som Haile Gebreselassie känns ju stort. Någon hade hängt ut en skylt på sin balkong där det nya världsrekordet stod skrivet. Trodde först att det bara var en tippning, sen kollade jag på klockan och insåg att de redan var i mål sedan länge...

Dt gick tre startskott och vår grupp var sist ut. I inbjudan hade det stått att vår start skulle gå 9:04, men vi kom inte iväg förrän vid 9:20. Jag stod långt fram i startgruppen och kände aldrig av någon direkt trängsel. Det tog inte lång tid förrän jag var ikapp folk från startgrupperna innan. Faktum är att jag sprang förbi folk som hade börjat gå redan under första km(!). Kroppen kändes bra och jag njöt i fulla drag av banan. Insåg tidigt att det gick snabbare än planerat och att pulsen låg något högt, men eftersom det kändes bra så beslutade jag mig för att köra helt på känsla och det gick ju vägen. Kilometrarna tickade på en efter en och det kändes lätt lätt lätt. Kryssade mellan löpare och bara njöt. Det kändes som att jag sprang om folk hela vägen. Underbar känsla!

Enda smolket i bägaren var att jag drabbades av håll(!) vid 36-36 km nånting och det var verkligen ett rejält håll där hela ena sidan krampade ihop, vilket gjorde att jag var tvungen att sänka tempot rejält. Det släppte något först ca 1,5 km från mål och då började jag spurta :) Kunde trycka på rejält sista biten. Man undrar ju alltid var sjutton de där spurtkrafterna kommer ifrån, för 5 km tidigare hade samma bedrift varit mer eller mindre omöjlig :D

Pannkaksflack bana som kantas av Berlins sevärdheter. Helt fantastisk publik! Folk hade trummor, rasselsnurror, kastruller, visslor och gud vet allt. Publik längs i stort sett hela banan, som är ett enda långt varv.

Summa summarum: Bästa lopp jag nånsin sprungit!

Energistrategi
Hade med mig 2 Perfektaflaskor med sportdryck som jag drack under de första 12 km, sen körde jag vidare främst på sportdryck. Dvs jag drack ungefär var 5:e km, däremellan fanns vatten, men det hoppade jag över för det mesta. Råkade även få tag i en mugg te av misstag vid nån station. Satte i mig 2 st GO gel och 2 st Powerbar gel m koffein. Hade med mig 2 st Sqeezy också, men de råkade jag tappa längs banan. Det kändes ganska lagom. Inga större svackor.

Bilder finns på www.marathonfoto.com > Berlin marathon 2008
Startnummer: F3735, Efternamn: Hedlund, Postal code: 12932

Kul att läsa! Håll på en mara...??!! Har jag aldrig hört talas om :)

Hur uppskattar du Berlin vs Stockholm om man vill 1. få bra tid och 2. upplevelsen?

Schyssta bilder. Ser att du springer i tri-toppen, är det bara jag som får tryck mot solar plexus av såna? Fas bara om jag har pulsbältet under.

edit: Skön kille som kommer i mål efter dig på filmen, 80-talshårdrockare i bar överkropp. Eller ett bajen fan kanske. Tryman, var du där?

Senast redigerat av Endag (2008-10-03 08:15)

Nej uppvärmning är ju överskattat, även om jag själv joggade lite före Växjö marathon, men det var mest för att se hur min förkylning låg till.

Ja hur gick det med tibialis?

Senast redigerat av Endag (2008-10-03 09:12)

Endag skrev:

Kul att läsa! Håll på en mara...??!! Har jag aldrig hört talas om :)

Hur uppskattar du Berlin vs Stockholm om man vill 1. få bra tid och 2. upplevelsen?

Schyssta bilder. Ser att du springer i tri-toppen, är det bara jag som får tryck mot solar plexus av såna? Fas bara om jag har pulsbältet under.

edit: Skön kille som kommer i mål efter dig på filmen, 80-talshårdrockare i bar överkropp. Eller ett bajen fan kanske. Tryman, var du där?

Vill minnas att jag läste att det drabbade Kent Claesson under SM förra året, så jag är i gott sällskap ;D Jag får ytterst sällan håll, men det kan ju lika gärna ha varit nån stackars bukmuskel som fick nog och började krampa. Marathon - krämpor du inte visste fanns.

1) Berlin är platt som en pannkaka och får SM att framstå som rena terrängloppet i jämförelse, så vill man ha en bra tid är Berlin ett klart bättre val. SM är trots allt Europas mest kuperade marathonbana (vilket iofs säger mer om hur flacka övriga banor är). Bergsmaror är förstås undantagna.

2) Berlin vinner även här. Ett enda långt varv och publik hela vägen. Dessutom tysk galen publik. Men SM är ju en otroligt vacker bana och stämningen är ju grym där det är publik, även om svenskarna är något mer tillknäppta :)

Min tritopp är stretchig och i rätt storlek. Du tror inte att det helt enkelt är pulsbältet som ger trycket?

Det var en riktigt skön snubbe. Han sprang i närheten av mig ungefär halva loppet. Spexade och hade sig hela vägen, så det gav mkt jubel och sånt tackar man ju för även om man inte är orsaken ;) Han kastade sig för övrigt på mig och gav mig en kram när vi kom i mål. Något förvånad blev jag allt. Det var tydligen hans första mara och det roligaste han vart med om på länge. Tror han var britt eller amerikan. Jag var aningen för omtumlad för att uppfatta dialekten i det läget ;)

Ironwoman skrev:

Värma upp för motionärer är kul om man tänker efter. Kan de göra ansträngningar motsvarande 6-6,30/km innan start, men gå mot slutet av loppet

Det såg rätt trångt ut.

Du verkar annars ha haft en riktigt bra dag, du har ju inte sagt något om ont i benen i hela loppromanen.

Om man ska springa 4+ timmar i uppvärmningstempo känns det aningen överflödigt att tja.. värma upp.

Det var mkt folk, men boulevarderna är breda och det var aldrig några problem att springa om. Ok, man kanske inte kunde springa med båda armarna utsträckta från kroppen, men det brukar jag sällan göra hursomhelst ;)

Hade inte ont i benen heller - förrän efter mållinjen. Trodde jag skulle avlida på väg tillbaka till startområdet (vilket tog säkert en halvtimme pga allt folk - DÄR var det trångt).

steph skrev:

Maffigt! Verkar ju verkligen vara nåt annat än lill SM! Du talar om svacka, men jag måste nog säga att ett jämnare lopp får man nog söka länge efter. Din fjärde mil går 3 minuter långsammare än din första! Jag tyckte jag körde jämnt på mitt testlopp, men faktum är att jag var en sekund före dig vid ännu 20 km!
Det enda smolket i bägaren var väl att det inte var ditt fjärde lopp; då hade tiden varit ännu tuffare!

Jag tappade bara 4 min på andra halvan, vilket jag anser vara mer än godkänt. Någon riktig svacka hade jag aldrig, annat än "hållkrampen" på slutet, men då var jag nu nästan i mål.

Du har så rätt. Får dra en bonusmara på 4:44:44 bara för att ;)

Endag skrev:

Ha det säger ju det mesta om banorna om Sthlm anses kuperat. T o m jag som bor i Skåne tyckte det var platt som en pannkaka. MEn då kanske Berlin vore ett kul alternativ, det är ju alltid kul att ha chans på PB :)

Stockholm är faktiskt inte platt som en pannkaka. Missade du hela Djurgården, Västerbron, backen från Södermälarstrand upp till Västerbron, backen vid slussen, Gärdet och Odengatan? När du sprang var ju även Fleminggatan med dessutom. Det är visserligen ingen backig bana per definition, men platt är den helt klart inte.

Berlin är platt på riktigt. Det var två korta lätta motlut vid 7 respektive 16 km, men knappt så att man noterade det.

Fin tid på maran MG!!

Ouff... nya klubbrekordet i plankan är 15:01. Det kommer bli tufft att försöka slå det... Men damrekordet har jag kvar iaf! :)

Sammanställning träning september 2008

13 pass löpning, 19:49, 196,43 km
1 pass spinning 30 min
1 pass core 25 min

Totalt 20:44

Tävlingar
Bellmanstafetten 5 km, 0:22:56
Berlin marathon 42 195 m, 4:00:40

mikli skrev:

Endag skrev:

edit: Skön kille som kommer i mål efter dig på filmen, 80-talshårdrockare i bar överkropp. Eller ett bajen fan kanske. Tryman, var du där?

Du menar Bayern fan.

Bajen München =)

Det var inte jag. Tror inte jag skulle få för mig att springa så långt ;)

själv klarar jag typ 1.30 - 2 min planka innan min rygg ger upp...

cube skrev:

Endag skrev:

Nej jag vet att Sthlm inte är platt, men jag tyckte banan var platt. Minns att det var en lång svag uppförslut nån km efter Västerbron och så Västerbron förstås. MEn annars kändes det platt. Hade väl annat att tänka på :)

Tror snarare att vi skåningar är vana vid mycket värre backar, banor än vad stockholm och norra Sverige (förutom fjällen) kan erbjuda. Sen så är vi ju oftast lite tuffare mentalt också.



http://www.kolozzeum.com/forum/images/smilies/skane.gif http://www.kolozzeum.com/forum/images/smilies/skane.gif

Jo eftersom det är i stort sett vindstilla i övriga landet så känns det ju som platt oavsett lutning :)

steph skrev:

Nu vet vi att vi klarar maran. Uthållighet finns. Men vill vi under 3:45 så måste vi jobba på snabbheten! Vi har den mörka vintern emot, när man borde hålla formen för att sen toppa igen nästa vår. Lätt att låta bli ett pass i slasket!
Vi kör ju normalt med tuffare pass mellan varven. Vad säger du om vi skulle dra igång vår utmaning igen? Ex 10 o 20 km, som månadsbästa, 6 mån. Sen kanske längre pass. Det blir lite väder-lotteri i vinter, men det finns större orättvisor i livet! Så får man själv hålla reda på förbättringar och så. Jag tål nog att få stryk, så länge jag håller formen i alla fall!

Jag har iofs tänkt mig en lågpulsperiod nu närmsta 2-3 månaderna (så fort jag blir kvitt min förkylning och tillåter mig själv att ens komma upp i nämnvärd puls dvs). Men det hindrar mig ju knappast från att notera tider på sträckorna och 20 km-passen kan man behöva en morot för att orka med såhär års...