Ironwoman mot 2008

Jag kör med rätt varierande kolhydratladdningar. Till ultra nu ska jag inte ladda så hårt, som ett vanligt långpass (vara noga med att inte slarva med vätska senaste dagarna, min "innan-långpass-mat" till frukost, 110 g torkade gröna linser, 2 stora tortillas och en paprika + salsa). Maror gör jag en lätt laddning, ca 1000 kcal extra från kolhydrater sista 2 dagarna. IM lite mer, laddar så det ska räcka till simningen och löpningen, under cyklingen stoppar jag i mig de kolhydrater jag bränner där. Vasaloppet gör jag största laddningen, där kör jag på rel hög intensitet, ca 85% hela vägen och har inte tid/möjlighet att dricka så mycket under vägen.

Ta dig igenom tror jag du borde klara. Men för att göra det och må bra (eller rel bra) under och efter och klara det med stil (jogga maran) tror jag du behöver träna mer för att klara iaf under våren och sommaren.

Coolt/uppgivet? Seriöst, på så pass kort tid kan jag inte göra något underverk för att förbättra mina chanser att klara det, lite finslipning bara, så då finna väl ingen anledning att stressa upp sig. Lite orolig kan jag i några stunder bli, när jag tänker på hur långt jag kommer på 10 mil, det är ju ett kort långpass på cykel, eller nästan till Uppsala för mig. På de 4 maror som gått bra har jag känt att jag har kapacitet att iaf springa 5 mil på raken i typ 6 min/km fart, senast i Kalmar där jag ju kunde jogga hela maran, visserligen lite långsammare än 6 min/km, men jag hade ont i benen redan då jag började. Så om jag nu sänker tempot och går lite så kan jag kanske klara de 7-7,5 milen jag behöver hålla farten, för att sedan kunna till mål. Dessutom så är jag inte helt återhämtad från Kalmar och kan därför inte träna på hårt. Fast jag hade planerat ett 2 timmars pass under helgen med mat under, lite grinig för att det inte blev av.

Är lite lagom sjuk fortfarande, tänker varje dag - imorgon så kan jag träna, men sedan blir det mogron och nej, det blir bäst att vila idag med. Inte farligt sjuk, men det gäller att bli frisk och därför inte träna. Ska inte träna idag heller, men imorgon så...

Har annars löst problemet med lampa på kvällen. Jag ska ladda pannlampan som jag har, men som väger lite för mycket för att använda på slutet av loppet, den väger inte mycket, men även den lilla vikten tror jag kommer kännas. Sedan kommer pappa att promenera med mig på slutet, för är jag ute efter 20 på kvällen, lär jag promenera, starten går 7 på morgonen. Jag får service som en elit iaf.

Varför är voltvända så viktigt? Är det för att få flyt i träningen? Eller är det bara kul:)

Själv kör jag kanonkulan, crawlar 30 meter, får andnöd, andas, crawlar 15 meter, får andnöd, kör resten bröstsim...

Ironwoman skrev:

Endag kör alltså samma stil som pappa, pappa håller jämn fart med mig ca 30 m, sedan försvinner han.

Vänta bara, på onsdag börjar min crawlkurs!

Endag: När du och pappa då får ordning på andning och koordination blir ju jag ifrånsimmad =(

Steph: Jag simmade ett 200 m lopp då jag fick dela bana med en kille som kunde voltväna, även om det inte gick helt smärtfritt, han tjänade 0,5-1 sek för varje vändning, nu fick jag stryk med 10 sek, så han hade tagit mig ändå, så det går att simma hyfsat bra ändå. Men varför inte lära sig då jag har tränat ca 1 timme och behöver kanske en halvtimme till, då det även till ca 50% sker utanför den normala träningen, det är ju inte mycket jobb och kommer ge mer flyt.

Du kör dessutom på 50 meters banor vad jag förstod. Vad gör du på 500 meter i bassäng annars?

Fortfarande sjuk, nu lite mer, så snarare träna iövermorgon, jobbar iaf som vanligt. Mamma ringde och pappa som har samma sympton som mig hade visst något på 39 graders feber, fast han behövde gå på piller, jag kämpar alltid för att klara mig utan, men tog med mig idag, men har inte tagit än. Då jag gick på gymnasiet fick jag se en läbbig film om hur en värktablett fräter på insidan av magsäcken, nu återställs magsäcken igen på typ 5 min, men tar ändå inga piller om jag inte behöver. Med piller menar jag vanliga värktabletter alvedon, panodil och så, för att garantera att inga missförstånd sker.

Hur många Imens-tävlingar har du hunnit med? Tänkte utmana dig på simning. Kommer att köra i bassäng nästa vecka första gången sen mitten av juli. Du får välja sträcka - dock minst 500. Hänger du med? (var och en i sin bassäng förstås)

Steph: med Imens-tävlingar, menar du Ironmensträvlingar eller finns det någon tävlingsform som jag inte är med på triathloninternspråket? Menar du Ironmens-tävlingar är svaret 2. Jag fick för första gången höra talas om Hawaii för ca 10 år sedan då jag gick på högstadiet, det var pappa som berättade. Pappa hade när jag var 6-7 år låtit mig testa vad som då var långdistansgrejer för mig (på lekis åkte jag 10 km längdsidor, tog hela dagen, pratade mer än jag åkte, men klarade hela vägen själv och så på hösten i första klass så cyklade jag och pappa 3 mil mycket kuperad grusväg, minns det och jag blev mycket trött) efter det kunde pappa se att jag hade en psykisk talang för långdistans och när tiden var rätt kunde han manipulera mig att satsa på det. Under 1,5 år på högstadiet tränade jag rätt hårt och tillfället var alltstå rätt, jag tände till direkt, men insåg att jag var för ung, och började drömma om att ha Hawaii som höjdpunkten i mitt idrottsliv. Sedan fick jag problem, ätstörningar som gjorde att jag hade svårt att träna, 5-6 år, körde lite långlopp utan att vara väl förberedd. Fick en icke idrottsintresserad pojkvän, nu kan jag ju inte helt skulle på det, men komma igång med seriös träning samtidigt som man har en pojkvän som motarbetar det klarade jag inte. Vi hade en liten paus 2003 som gjorde att jag gjorde en plan för att köra Kalmar 2004, men en krasch i Växjö marathon (blev trött efter 27 km) samtidigt som han ville göra ett nytt försök gjorde att jag skippade de planerna. Sommaren 2004 blev jag singel igen och bestämde mig för en långsiktig satsning inför Kalmar 2006, först ett halvår att träna på min svaghet, regelbunden träning, sedan ett halvår mer att träna på att träna vettigt, så i november 05 började jag med triathon och lära mig cykla och simma. Körde Kalmar 06 på 12,40, 1,34, 6,38, 4,20 jättenöjd med det loppet, var nästintill perfekt lopp. Så Kalmar iår. Ska fortsätta köra Kalmar varje år tills det jag är snabb nog att kunna ta en slot till Hawaii, vet inte vilket kvallopp eller exakt vilken tid som krävs, men ned mot 10,30 iaf.

Visst, det ingår ju inte i min träningplan, men något lopp skadar ju inte. Utan voltvändningar och start i bassängen? Kan passa på att ta det som ett formtest, jag har 4*100 m med 20 sek vila, 1000 m och 3000 m som testdistanser, nu kommer även 4500 bli en, så du kan välja på de sista 3 alternativen om du inte vill köra under 500 m. (enligt en tränare jag haft på ett simläger, en av sveriges absolut bästa triathlonsimmare, vilket beror på hans bakgrund som simmare, menar att även korta distanser är viktiga, även fast man kör IM, desto snabbare man klarar sprintsimdistanser, desta högre kan ens IMtempo vara,lika som löpning, en som springer 1 km på 3 min, kan ha 4-4,30 som marafart, medan de som klarar 1 km på 4 min har 5 - 5,30 som marafart)

Senast redigerat av Ironwoman (2007-09-06 11:10)

Ironwoman skrev:

Tryman skrev:

Ser att ni har pratat om voltvändningar. Jag kan göra en jämförelse med löpning.
Spring 5 km med en riktig vändpunkt varje 200 m istället för att ha en liten doserad kurva. (doserade kurvan föreställer voltvändningen). Man får mer flyt i simningenoch får en jämnare belastning istället för att accelerera. På våra träningar kommer vi träna mycket på voltvändningar i höst, trots att vi är triathleter och inte simmare.

Nu förstår jag ju varför de sagt åt mig att träna på voltvändningar ;)

Ibland så kan jag vara pedagogisk =)

IW,
Hur är Växjö marathon? Jag är sugen på att testa nåt lopp i höst och egentligen hade väl en halvmara varit lagom, men Växjö är ligger hyfsat nära och dessutom min hemstad så det skadar ju aldrig att åka hem lite. Vad jag fattat så går banan åtta varv runt Växjösjön ungefär.