Ironwoman mot 2008

Förresten. Coachen har ju sett detta, men vad tror ni övriga om planen? En grovskiss. Veckorna kommer jag sedan att detaljplanera allt eftersom. Summerar man tiden i den högra kolumnen blir det 500h. http://hem.bredband.net/triathlon/HL_2008_2009.pdf

TriathlonLarsson skrev:

Åhå. Jag känner mig tvärt om super-sugen!! Ska bli riktigt skoj att köra en kortis. Dessutom perfekt uppstart. Från och med lördag börjar det hårda arbetet mot sub 10h. Lixom.

Vägen mot bättre tider kan se olika ut... I min plan ingår inga lopp på länge. Det hårda arbetet för min del består främst i att hålla mig på mattan och fokusera på mindre glamourös träning, nämligen uppbyggnad och rehabb.

Syftet är att jag om 1-2 år ska kunna vara med i så många lopp jag vill, kunna träna både snabt och långt, utan att få ont.

Endag skrev:

Aha, du kanske sov för lite före loppet och så blev du onödigt trött?? Satt uppe och kollade på tyska repriser hela natten...

Sov normalt fram till natten innan då vi sov ordentligt (10 timmar i sängen)

Rad am ring en jättelång roman, men loppet var långt och det var något jag provade för första gången, alltså händer det lite saker.

Innan loppet
Jag hade tre målsättningar att välja på innan, beroende på hur loppet utvecklade sig.
-    cykla minst 20 timmar
-    cykla minst 18 varv
-    spöa så många som möjligt av de tre gubbarna jag åkte ned dit med

Så tänkte jag lite på placering, det var 21 st anmälda i min klass, så om jag skulle få reda på att jag var på väg mot en bra placering kunde jag tänka mig köra för det. Men en bra placering tänkte jag pallen, men trodde snarare att jag skulle komma 5-10, med tanke på kalmar.

Huvudanledningen till att jag valde att köra loppet var att jag tyckte det lät riktigt häftigt att köra på en F1 bana + att jag någon gång hoppas kunna prestera hyfsat på 24 timmars tävlingar (tänker främst på att försöka med 4 maror på 24 timmars löpning) och behöver skaffa mig erfarenhet.

Skulle inte köra slut på mig. Då jag innan trodde att mitt immunförsvar inte skulle må så bra av det och att jag då skulle riskera att få en till höst med sjukdom.

Kosten var innan planerad till 300 kcal/timme + 5-6 dl vätska/timme, men att köra på var kroppen tycker. 2 st varma måltider (pasta)

Vi började med en ganska tuff nedresa. 80 mil på onsdagen (+20 min båtresa), ca 65 mil på torsdagen ( + 45 min båt och besök i världens tredje största butik med drycker innehållande alkohol, grymt billig), ca 5 mil på fredagen. All resa med bil + husvagn. Jag lyckades smita från all körning, utan att smita ohyfsat. Kosten under de tre dagarna var pasta/ris och burger king (2 gånger).

På fredags kväll sa pappa att han hade tänkt sikta mot 20 varv istället för 18 som han först sagt. Då jag frågade hur realistiskt han tänkte det svarade han att han även siktade mot under 10 timmar i kalmar. Men även om han inte tog det seriöst lyckades han med sitt största mål för idrotten, att irritera och stressa mig. Alltså fick jag ändra lite och bestämde mig för att försöka köra helt utan varma måltider. På fredag kväll insåg vi även att det skulle bli ett kallt och regnigt lopp, vilket man inte direkt trodde hemma. Så jag blev ännu mer nervös och köpte ett par halvvarma tajts, en tunn jacka och en ganska tjock tröja för att kunna köra hela natten. Har inte varit så nervös inför en tävlingsdistans sedan min första kalmar.

Starten gick 13,05. Innan det åt vi frukost + lunch. Lunch var pasta med tomatsås vid 12. Vi hade fått köra in husvagnen inne på området och övernattat där. Husvagnen stod ca 50 m från tävlingsbanan. De hade dragit runt tävlingsbanan så att alla skulle kunna ha husvagn/bil/husbil/tält/partytält eller liknande i närheten, men alla fick en liten ruta var där endast en av sakerna fick plats.

Loppet
Cyklade till start i lugnt tempo till start och hamnade ca i mitten av startfältet på ca 1000 personer. Det fanns MTB åkare som körde delvis på asfalt och delvis i skogen fanns singel samt 2-, 4- och 8-mannalag. Så racer åkare där det fanns singel åkare samt 2- och 4-mannalag. De största klasserna var racer singelklassen för män och racer 4-mannalag. Vid start drog alla iväg förvånansvärt snabbt och jag följde med så gott jag kunde utan att köra för hårt. Alla tre gubbar jag reste dit med körde ifrån mig i de kurviga nedförsbackarna som varvet startade med. Men jag var inte så orolig, jag kan köra med kortare pausar, samt hålla bättre. Under det första varvet kunde jag konstatera att jag skulle ha valt min längdskidåkningstävlingströja istället för cykeljacka. Cykeljackan tog ganska mycket vind vid farter över 60 km/h och det kändes inte så stabilt då. Fick min högsta fart under loppet på första varvet 71,5 km/h. Det kändes dock inte så bra att åka så fort och längst ned i backen som jag gjort det såg jag att en man ramlat och låg mitt i vägbanan, så jag bestämde mig för att börja åka lugnare än alla andra för att inte riskera något. Började sedan tuffa på i ett trevligt distanstempo. De 6 varven gick helt enligt plan. Hade hoppats på att de skulle ta 1 timme, men insåg att 1 timme/varv var ett rel högt tempo på den banan, även om varvet bara var 22 km. Så att jag skulle klara 18 varv kändes inte riktigt realistiskt och jag tänkte att jag fick fokusera på de andra två målen. Jag drack 1 flaska (7 dl) varje 1,5 varv, det var en vätskekontroll efter drygt halva varvet, då det var dags för påfyllning där tog jag pepsi och så tog jag energidryck (dextropur + lite salt) vid husvagnen. Jag tog även en liten ”runekaka” varje varvning. Jag tog lite mindre vätska än planerat då jag kände för att passa på att kissa lite varje paus och ansåg då att jag drack tillräckligt. Jag var även mycket noggrann att inte dra på mig syra under de första varven, så fort pulsklockan kom över 170 gick jag, min mjölksyratröskel är ca 173 på cykel. Första varvet fick jag gå ca 100 m i slutet av tyngsta stigningen ( ca 300 m dvs ungefär samma stigning som eiffeltornetpå ca 3,5 km sista biten 17%), så blev det lite till för varje varv. Det var lite surt att jag inte fick cykla ett helt varv någon gång. De första 6 varven gick jag dock bara vid ett ställe/varv. Varv 2 regnade det ganska mycket, så då tog jag det lite extra lugnt. Vid varv tre då jag stannade vid husvagnen passade jag på att byta till min längdskidtävlingströja. Varv 4 hade jag en liten svacka, men efter 4,5 varv stod gubbarna vid vätskekontrollen och de sa att pappa redan var trött efter en för snabb start, så då piggnade jag till. Sedan åkte de om mig för att vid varvning stannat i husvagnen så då tog jag åter ledningen.  De första 6 varven hade jag 3 pausar på sammanlagt 11,28.

Efter de första 6 varven var det tid att ta en lite längre paus och sätta på lyset för att göra mig redo för natten. Klockan hade blivit 20,20 och efter 21 måste man ha lyse. Jag tänkte också dra ned på tempot och köra riktigt lugnt under natten, för att sedan höja tempot lite då det blev ljust sista 7 timmarna. Bytte om till varma, torra kläder och tejpade på lamporna. Upptäckte då att min lampa bak på cykeln inte fungerade, trots att jag testat den hemma, så det blev lite extra strul för att bekräfta att den verkligen inte fungerade, bestämde mig för att ändå köra ett varv för att husvagnen låg en dryg km ut på varvet. Den pausen tog 22,05 min. Nu bytte jag energiplan till enbart cola eller energidryck innehållade 240 mg koffein/l. Och något att tugga på varje varv som jag kände för.

Började cykla iväg och med jämna mellanrum skällde olika tyskar på mig, antog att det var frånvaron av mitt lyse. Jag kan inte någon tyska. Då det började bli mörkt förstod jag att lyse bak var en bra idé… och började svara tyskarna. En svarade att han iaf såg mig lite med tanke på mina reflexer på jackan. Vid vätskekontrollen efter halva varvet försökte jag fråga funktionärerna hur jag kunde fixa lyset, men så bra engelska kunde inte de. Försökte hålla åt sidan i nedförsbackarna. Vid varvning höll jag ögonen öppna efter hjälp, men såg inget bra ställe där det fanns funktionärer. Däremot såg jag en stolpe där någon satt tre baklysen för att de som skulle växla lätt skulle se var. Ställde mig och pekade på lamporna och en kvinna kom fram, hon kunde ingen engelska, men jag lyckades iaf ganska snabbt byta min trasiga mot en av hennes hela genom att visa min och peka på en av hennes. Tappade därför inte mycket tid på det lilla strulet, men däremot blev jag lite stressad så jag glömde att dricka. Varv 7 var det första varvet jag gick 2 bitar, dels sista riktigt branta biten i långa backen, men även en bit tidigare på den som var rel brant. Fick lov att stanna igen vid husvagnen för att tejpa fast lampan ordentligt, 4,04 min. Så totalt kostade det mig ca 7 min. Räknar inte det som ett misstag då jag förlorade så lite tid och inte anser att det var mitt fel då jag kontrollerade lampan hemma.

Så var jag igång igen. Försökte dricka ikapp det jag missade under stressen på varv 7, men kroppen ville inte det så jag fick ta 7 dl på 2,5 varv istället för 1,5 märke jag. En olycka kommer ju sällan ensam så en bit ut på varv 9 märker jag att något är fel med mitt framhjul, det låter som att något tar i, cyklar en liten bit innan jag kommer till ett ställe där jag inte ska tappa så mycket fart på att stanna. Upptäcker då att jag fått punktering. Har precis börjat laga då en cirkulerade funktionärsbil med 2 killar stannar och frågar om jag behöver hjälp, men jag tackar nej och säger att jag kan ordna det själv. De får dock stanna så jag med bilens lyktor får ordentligt lyse. Börjar bli trött så jag är lite svag och så stressad, men försöker ta det lugnt, några min spelar ju inte så stor roll och får på min medhavda tub på inte så mycket längre tid än hemma i vardagsrummet. Så när jag ska pumpa låter jag killarna försöka hjälpa mig, för jag har kolsyrepatroner, så en pumpning kostar ett par tior och jag har inte mer bråttom än så. Men killarna lyckas inte, de verkar inte så vana cyklister. Så jag skjuter och får i bra med luft. Lagningen tog 10,05, alltså lång tid, men känner mig ändå ganska nöjd med att ha lyckats få på ett välpumpat däck igen. Tar det dock extremt försiktigt resten av varvet och funderar över mina prioriteringar inom idrotten. Ett tubdäck limmas på och ska egentligen efter limning torka 1 timme eller så, sedan sätta på däcket och låta det torka ordentligt, gärna ett dygn. Mitt däck hade fått lim på sig ca 12 timmar tidigare. Däcket riskerar då att glida av i kurvor om man lägger för stort tryck på det. Jag konstaterade att denna tävling var inte värd att riskera vare sig mina hjul eller en vurpa som tar längre tid än 1 vecka att läka. Samtidigt vill jag gärna ha med mig erfarenheten av hur kroppen känns efter många timmar. Efter att funderat kom jag fram till att jag skulle börja med att åka till husvagnen för att inspektera hur bra däcket satt fast. Sedan ta vidare beslut om omlimning och vila eller fortsatt lugn åkning. Kom tillbaka till husvagnen och kunde konstatera att limmet verkar sitta ca 70-80 % av vad det borde. Alltså kunde jag fortsätta men ta det löjligt lugnt i kurvorna. Limmade ett nytt reservdäck, laddade om med en kulsyreparton. Det stoppet tog 21,37. Alltså förlorade jag 31,42 på lagningen + ett par min/varv pga lugnare åkning. Det var främst fyra ställen varje varv med kurviga nedförsbackar följt av en brant uppförsbacke, där jag fick gå in i uppförsbacken i ca 30 km/h istället för 50. Efter hand vågade jag köra 50-60 km/h i de raka nedförsbackarna följt av brant uppförsbacke som var tre stycken. Ut på varv 10 började jag efter halva varvet bli riktigt sovtrött. Kände det ut på det varvet och tog 200 mg koffein i form av piller. Men de verkade inte ge så stor effekt utan jag började leta efter hål i metallräcket efter banan för att lägga mig och sova… Insåg att detta börjar bli illa, för om jag gjorde det skulle jag bli nedkyld. Gick rätt mycket uppför, för om jag skulle råka somna gåendes skulle det inte göra ont. Funderade på att även gå nedför, men valde att fokusera hårt på att hålla mig vaken. Sista 2 kilometrarna innan husvagnen där det var svagt uppför började jag nicka ett par gånger. Valde säkerhet, för att denna tävling är inte värd att chansa på. Kunde iaf räkna ut vad jag skulle sätta klockan på för att fortfarande ha en chans på att cykla över 20 timmar under loppet. Efter en halvtimme i någon form av halvsömn kom gubbarna och jag fick veta att efter varv 7 så låg jag trea, men de andra var inte långt efter. Men trodde jag skulle tappa det då jag tappat tempo med punkan, visste att det var 100 euro på spel om jag gick upp, men då orkade/vågade jag inte.
Och att gubbarna var ett varv efter, pappa och en av gubbarna gav sig iväg ut på ett till varv, medan den andra av gubbarna också hade fått nog.

Halvsov nästan 2 timmar, till 5,30 då ringde klockan jag gick direkt upp och gjorde ett snabbt ombyte till torra kläder, lyxade till det med enda besöket på en riktig toa under tävlingen, men förlorade inte mycket mer tid än jag skulle ha gjort med buskarna då den låg bra efter banan nära husvagnen. Den pausen tog 2,18,17 och 68 i medelpuls. Just när jag gav mig ut kom pappa och den andra gubben tillbaka, så de var nu ikapp mig och jag hörde att de haft 1,23 på varvet. Började tugga igång ganska försiktigt, kunde konstatera att kroppen fortfarande kändes bra. Jag hade inte stelnat till, utan den var som innan sovpausen och jag kunde fortsätta ungefär som om den inte existerat. Började få lite vätskeproblem och försökte dricka efter bästa förmåga, men det blev ändå inte mer än 7 dl/1,5 km varv. Tror att det kan bero på att under de första 6 varven brände jag glykogen och därför upplevde vätskestatusen god, så när jag gick över till fett blev det för lite. Någon fara förutom att jag kände mig törstig var det dock inte. Efter första varvet då jag lämnade tillbaka lampan som jag lånat vid samma stolpe där jag lånade den upptäckte jag att jag vid ombytet tagit av mig chipet och inte satt på det igen. Så jag fick ta mig in till husvagnen och fixa det. Lite sur, men trodde jag ändå inte skulle hamna på pallen då jag egentligen bara kört helt bra första 6 varven och det var efter 7 jag låg trea. Tuggade på och fortsatte att gå ett par meter mer för varje varv. Sista varvet kom jag ikapp pappa och den gubben som fortsatt med honom, han som lade av kom aldrig ut på banan igen. Sista halva varvet försökte jag köra på och sedan spurta sista 2 km. Detta för att testa hur mycket som fanns kvar i kroppen. Jag skulle ju inte köra slut på mig och jag kände att jag hade krafter kvar, men ville bekräfta det. Lyckades dra upp pulsen över 170 när jag stod upp och körde vad jag kunde i en uppförsbacke en halv km från mål och började ana lite syra. Så det var bra. Passerade mållinjen med 23 min kvar av tiden. För att få räkna hela tiden behövde jag klara ett varv till senast 55 min efter att tiden gått ut. Alltså hade jag 1,18 på mig på ett varv till. Skulle nog klara det, men det var inte så motiverande. Med spurten missade jag tyvärr att cykla över 20 timmar, men med rull till start så var jag nog över och vi rullade till start 20 min innan.


Saker jag skulle ha gjort annorlunda om jag skulle göra om det- ha med mig mer kläder (+ extra lampa)
- ha lampor med starkare ljus som ändå inte väger så mycket, jag hade bästa lampan som jag hade hemma, men den har 5 år på nacken och jag köpte den som student. Alltså investera i bra utstustning. Även ha lampa på mig själv (bak på hjälmen tex), såg en bunt med vurpor under natten, varav en blev liggande mitt i körbanan just där alla kom för att räta ut kurvan skrikande av smärta utan att kunna förflytta sig själv, i mörker.
- Ha cykelglasögon som inte har någon solglasögoneffekt. Kan byta ut glasen (eller plasten som det är), men inte tänkte jag på det hemma.
- Ev köra med kanttrådshjul eller ha annat färdiglimmat carbonhjul med. På en flack bana som kalmar spelar det ingen roll, men här där det är mycket kurvor.
- Överväga att träna nedför, jag var mycket feg och tappade fart speciellt i kurviga utförskörningar och fick jobba mycket mer i uppförsbackarna efter. Detta blev helt sanslös stor skillnad efter punkan. Innan punkan toppade pappa 20 km/h snabbare än mig, efter 30 km/h.
- Inse att jag börjar kunna cykla hyfsat och ha koll på ställningen framför.

Saker som var bra
- kroppen höll ihop fint. Jag upplevde inte att musklerna var helt slut någon gång. Visst var jag trött och det sved, speciellt i framsida lår, men kroppen höll bättre än jag trott. Pga den varierande banan blev jag ganska rörlig och fick inte alltför besvärande ont (alltså inte så farligt att det påverkade mig) någonstans.
- Kosten och magen höll ihop fint. Det blev lite för lite vätska sista timmarna, men det verkar inte ha påverkat tiden alltför mycket. Också att jag kan köra utan mer mat än runekakor hela vägen.
- Jag öppnade inte för tufft eller vilade för lite

Saker jag måste försöka lösa
- min förmåga, främst rädsla för höga farter och svängar. Förhoppningsvis kan ett läger på mallis hjälpa.
- Mitt sömnbehov, ska jag någon gång prestera på 24 timmars håller det inte att sova 2 timmar. Kanske kan det ha påverkat att loppet startade 13, alltså vid 3 på natten hade jag varit igång 14 timmar. Men har efter att ha startat halv 4 på vättern hållit på att somna klockan 6, så det är inte första gången. Fast hade det varit löpning hade jag fortsatt, men farten sjönk också 10 min på det varvet så det är inte heller bra. Ingen aning om hur jag fixar det, hade kört cola/energidryck + 200 mg koffein, så mer socker och koffein kan jag inte ta. Detta är första klart begränsade egenskapen jag hittat i min kropp. Det kan också hindra mig från att köra långa och tuffa lopp där man ska sova ytterst lite. Skulle alltså klara en dubbel IM, men inte en trippel. Skulle klara Paris-Brest-Paris (120 mil cykel på max 4 dagar+3 nätter), men inte på en bra tid. Frågan är om det går att lösa eller om det är ett ”genetiskt fel” hos mig. Det skulle vara tråligt om det inte går att lösa då kroppen ändå höll ihop bra.

9341 kcal 23,37,12 maxpuls 222, medel 123

Varv
1     1,05,32     154
2     1,12,00     139
3     1,09,50     142
4     1,10,37     141
5     1,11,21     142
6     1,16,11     139
7     1,17,54     135
8     1,22,12     125     
9     1,33,34     120
10    1,38,50     114
11    1,26,17     122
12    1,26,33     123
13    1,28,24     121
14    1,21,30     129
15    1,15,11     132

19,56,26 men 19,53,31 enl cykeldatorn (efter första 6 veven började jag missa att stänga av/sätta på pulsklockan vid pausar, trodde att det skulle finnas listor på varven, men har inte sett några) och 350 km 0ch 71,5 medel


Resultatlistan i min klass https://service.acceptus.de/rennen/resu … nnrad.html

Bilder på mig finns inga fler än de som arragören tog, men har bara hittat en och den sidan funkar inte nu. Bilder efter banan ansvarade en av gubbarna för, när han piggnar till ska han maila dem.

Wow, vilket äventyr! Jättekul att läsa rapporten, verkar ju varit riktigt spännande! Och jag tycker ändå jag få godkänt på mina gissningar om "misstagen". Anser dock inte att sömnen var ett misstag. KAnske att lampan var ett misstag istället :)

Grymt impad av din cykling också! Grattis!

Funderar lite på det där med sömn, är säker på att det går att lära sig. När jag gjorde lumpen var sömnbrist det värsta på min tjänst, vi traskade runt och låg och spanade på meningslösa fält dygnet runt och jag minns att 2+ timmar på natten var man nöjd med. Ibland traskade man ju hela nätter. Visserligen slår man sig inte om man ramlar stående, men jag var ändå tvungen att vara lite fokuserad eftersom jag körde terrängbil också, ibland i flera timmar. Det jag lärde mig var att ta mikrotuppisar på 1-10 minuter så fort det var vila. Kanske det vore nåt?

Men jag har aldrig haft speciellt stort sömnbehov, lägger mig sent och går upp tidigt så vi kanske är olika där. I dag hade jag möjlighet till min första sovmorgon på länge men jag vaknade ändå kvart över sex.

Senast redigerat av Endag (2008-08-29 10:22)

Dagens I-landsproblem

jag måste välja finnkampen eller golden league ikväll..., kan inte spela in en kanal och se på en annan. Jag tänker ta finnkampen för det är min favoritfriidrottstävling att titta på. Vilka håller med? steph? ;)

Ironwoman skrev:

Dagens I-landsproblem

jag måste välja finnkampen eller golden league ikväll..., kan inte spela in en kanal och se på en annan. Jag tänker ta finnkampen för det är min favoritfriidrottstävling att titta på. Vilka håller med? steph? ;)

Jag håller med! Kan bli spännande!

En osedvanligt intressant roman! Det är nog mycket att tänka på. Och många små strul blir en hel del tid. Men det är nog bara egen erfarenhet som visar vad man själv klarar och inte klarar. Min gissning om 8 minuter på däckbytet var ju inte helt fel i alla fall!
Hur gick det för gubbarna? Överlevde de??!!
Sport på TV!? Vad är det när man har abborrfileer från Ironmanviken och Karjohan från skogen och en kall vit Bourgogne i kylen? Det är nog många många år sen jag såg en sk finnkamp senast. Jag missade ju triathlon på OS också!
Men som gamla Saga brukar säga: Det var bättre förr! (då kunde man ju banda den kanal man inte tittade på!)

Intressant. Du som är yngst hade ändå mest erfarenhet! Alla grenar går ju ut på att klara både träning och själva tävlingen.
Det finns alltid 100 små förrädiska fallgropar, eller som för nån den första häcken... sprang för fort!
Nä, nog är ju den bäst som kommer längst på 24-timmars, självklart. Det är bara att fira utan omsvep. Liksom jag inte skäms för att kalla mig lokal mästare på IM fast ingen annan kom/vågade sig till startlinjen. Inte mitt fel... det gällde ju ändå att klara en "liten" sträcka efter starten oxå i 30celsius.

Periodisering, är inte det att man lägger upp hela säsongen enligt modellen där man börjar med basen och väldig icke-specifik träning och teknik, bygger sen upp volymerna och sen går man mot mer tävlingsspecifik träning? Så har jag alltid tänkt mig det iaf.

Detta gör också att man kan höja sig ordentligt under sin tävlingsperiod. Steph har nån gång förvånats över hur man kan köra intervaller i marathonfart och anledningen är just att nör det väl smäller sen så ligger man på en väldigt mycket högre nivå.

Mest olika definitioner som inte spelar nån roll kanske... :)

TriathlonLarsson skrev:

Simning 2km 0:32:59  (3 min/100m)

Hur har vi det med mattekunskaperna egentligen?

steph skrev:

Nä, nog är ju den bäst som kommer längst på 24-timmars, självklart. Det är bara att fira utan omsvep.

Exakt. Fast då säger gubbarna att det var en tävling om vem som cyklade flest varv och jag var den enda som inte cyklade ett helt varv. Men det är inte så intelligent att dra på sig syra första timmen under ett 24-timmars lopp...