Diskussionsforum om näringslära, styrketräning och kosttillskott
Regler | Sök | Registrera dig | Logga in
Du är inte inloggad.
hörrni får jag fråga en sak? Tycker ni att ni har ett sunt beteende? En sund inställning till träning? När har man passerat gränsen och blivit osund?
Jag har tränat väldigt seriöst nu i fyra fem år. Jag tycker verkligen om att känna mej vältränad och är jättenöjd med min kropp -vill verkligen fortsätta se ut så här och känna mej topptränad.
Är det nån som kan säga något klokt? vet inte om jag är dum emot min kropp eller inte. Har inte haft mens nu på 8 månader -vet att det är "osunt". Men...det är ju bara för att jag är tjej. En kille med lika låg fettprocent skulle ju inte behöva oroa sig...
Alltså -jag är superdeffad nu -har som långsamt blivit det under några år -men jag kör tung styrketräning och har mycket muskler om det gör saken bättre... vill ju inte lägga på mig heller, gå upp i fettprocent, men jag vill ju inte heller skada min kropp.
Är det nån som vet hur låg fettprocent man har som tjej om mensen försvinner? Och känner inte ni också att det är jobbigt att hålla på med träningen och kosten så noga men att det ändå är värt det? Alltså är det inte normalt att samtidigt tycka att det är jobbigt?
Tjejer bör helst inte gå under 18% i bf.
Det är inte sunt nej. De tjejer som tävlar brukar ofta tappa mensen i samband med tävling då kroppsfettet är extremt lågt, men det är endast under en kort kort tid, 8 månader är på tok för länge. Din kropp prioriterar överlevnad istället för välmående (även om jag kan förstå att det kan kännas rätt bra att slippa den...).
Vad du sysslar med nu kan ge livslånga hälsoproblem. Benskörhet är en av dem.
Benskörhet är en faktor vid långvarig utebliven menstruation (amenorrhea). Att du fortfarande inte har mens beror på att du dagligen ligger på ett energiunderskott. Nu när du nåt ditt mål kan det vara bra att hitta balans av energi in och ut igen. Vi pratar här inte om att gå upp en massa i vikt utan att hitta balansen där du upprätthåller kroppens funktioner och återfår endokrin homeostas (hormonell balans). Sök på "Female Athlete Triad" och läs vad som skrivs om just det.
Någonstans runt 12% i kroppsfett brukar menstruationen utebli av sig själv oavsett om man har energibalans eller inte. Det beror på att östrogen binds i fättväv och att man då har för lite fettceller att binda hormonet i. En kvinna vid 12% kroppsfett ser vädligt definerad ut (jämför ungefär med en kille vid 6-7%), magmusklerna är tydligt definerade samt man kan ibland se ådror på över och underarmar.
Sedan påverkas du psykiskt av låga östrogennivåer. Du tar heller inte upp vissa födoämnen lika bra och kalciumdepån i skelettet mattas av. Märkt av effekter som minskad sexlust till exempel?
Loss of Menstrual Periods (Amenorrhea)
When too little energy is available after exercise, a female athlete's body reduces energy expenditure in other processes, in part by suppressing menstrual function. Therefore, because energy expenditure during exercise reduces energy availability, female athletes are at increased risk for menstrual disorders. Female athletes who also restrict their dietary energy intake or who practice disordered eating behaviors are at even higher risk. It is important to understand, however, that exercise has no suppressive effect on menstrual function beyond the impact of its energy cost on energy availability, and that the disruptive influence of exercise on menstrual function can be prevented by increasing dietary energy intake in compensation for exercise energy expenditure. Because female athletes are distributed along a spectrum of energy availability, most display a range of infertility problems from imperceptible luteal phase defects to amenorrhea. In very young athletes, low energy availability may also delay the onset of menstruation.
Det de säger är att det inte är den hårda träning i sig som skapar problemen utan det är negativ energibalans som är boven. Vid ett energiintag på +-0 kan du träna hur mycket som helst utan att få problem
Nja, det är väl den låga fettprocenten i sig som motiverar en sänkt östrogenproduktion, vilket rent akut ger utebliven menstruation som första och mest kännbara tecken och på längre sikt t.ex. benskörhet etc vid högre ålder. Eller med andra ord, om hon ligger på +-0 på en låg fettprocent kommer det fortfarande inte vara speciellt hälsosamt. Detta i sin tur, om jag har rätt, gör att en viktuppgång tyvärr är nödvändig för att etablera en hälsosam kropp; om trådskaparen måste hålla så låg fettprocent kanske det är en idé att satsa på att tävla i någon gren av fitness och bara deffa ner sig inför tävlingarna någon gång om året?
Det är där du har fel Lajne, den låga fettprocenten i sig är inte det "skadliga" det är energiunderskott över tid för de allra flesta kvinnor. Vid väldig låga kroppsfettnivåer uteblir menstruationen visst, men det är inte det som är problemet. Ytterst få tjejer hamnar under den nivån. Väldigt många får dock amenorrhea. Tänk nu inte deff på 1-2 månader utan underskott i över ett halvår pga ökad energikrav från träning och/eller utebliven kost. Jag har en hel hyllspalt med källor till det påståendet. Vid energibalans återfår dock de flesta sin menstruation utom de som har en kroppsfettprocent under 12%. Även de som inte återfår menstruationen pga för lågt kroppsfett undviker skadligheten vid energibalans. Med tanke på de extra fettdepåer som kvinnor har är det en mycket mer extrem nivå än vad du tror. Hur ofta ser du en kvinna på den nivån? Jag har då bara sett det hos fitness eller BB-kvinnor (de brukar ligga runt 8-12%).
Några källor:
(jag har skrivit en B-uppsats om detta)
ABRAHAM, S. F., P. J. BEUMONT, I. S. FRASER, and D. LLEWELLYNJONES.
Body weight, exercise and menstrual status among
ballet dancers in training. Br. J. Obstet. Gynaecol. 89:507–510,
1982.
AMERICAN ACADEMY OF PEDIATRICS COMMITTEE ON ADOLESCENCE.
Identifying and treating eating disorders. Pediatrics 111:
204–211, 2003.
AMERICAN ACADEMY OF PEDIATRICS COMMITTEE ON SPORTS MEDICINE
AND FITNESS. Medical concerns in the female athlete. Pediatrics
106:610–613, 2000.
AMERICAN ACADEMY OF PEDIATRICS COMMITTEE ON SPORTS MEDICINE
AND FITNESS. Promotion of healthy weight-control practices in
young athletes. Pediatrics 116:1557–1564, 2005.
AMERICAN SOCIETY OF REPRODUCTIVEMEDICINE PRACTICE COMMITTEE.
Current evaluation of amenorrhea. Fertil. Steril. 82:266–272,
2004.
AMERICAN SOCIETY OF REPRODUCTIVE MEDICINE PRACTICE COMMITTEE.
Current evaluation of amenorrhea. Fertil. Steril. 86:S148–S155,
2006.
1876
COMPSTON, J. E. Sex steroids and bone. Physiol. Rev. 81:
419–447, 2001.
COMPSTON, J. E., C. MCCONACHIE, C. STOTT, R. A. HANNON, S.
KAPTOGE, I. DEBIRAM, S. LOVE, and A. JAFFA. Changes in bone
mineral density, body composition and biochemical markers of
bone turnover during weight gain in adolescents with severe
anorexia nervosa: a 1-year prospective study. Osteoporos. Int.
17:77–84, 2006.
CUMMING, D. C., and C. E. CUMMING. Estrogen replacement
therapy and female athletes: current issues. Sports Med.
31:1025–1031, 2001.
HAENGGI, W., J. P. CASEZ, M. H. BIRKHAEUSER, K. LIPPUNER, and
P. JAEGER. Bone mineral density in young women with longstanding
amenorrhea: limited effect of hormone replacement
therapy with ethinylestradiol and desogestrel. Osteoporos. Int.
4:99–103, 1994.
HALL, J. E., and L. NIEMAN. Handbook of Diagnostic Endocrinology,
Totowa, N.J.: Humana, 2003.
COTTON, M. A., C. BALL, and P. ROBINSON. Four simple questions
can help screen for eating disorders. J. Gen. Intern. Med. 18:
53–56, 2003.
CUMMING, D. C. Exercise-associated amenorrhea, low bone
density, and estrogen replacement therapy. Arch. Intern. Med.
156:2193–2195, 1996.
HAMMAR, M. L., M. B. HAMMAR-HENRIKSSON, J. FRISK, A.
RICKENLUND, and Y. A. WYON. Few oligo-amenorrheic athletes
have vasomotor symptoms. Maturitas 34:219–225, 2000.
HANS, D., R. W. DOWNS JR, F. DUBOEUF, S. GREENSPAN, L. G.
JANKOWSKI, G. M. KIEBZAK, and S. M. PETAK. Skeletal sites for
osteoporosis diagnosis: the 2005 ISCD Official Positions.
J. Clin. Densitom. 9:15–21, 2006.
HARBER, V. J., S. R. PETERSEN, and P. D. CHILIBECK. Thyroid
hormone concentrations and muscle metabolism in amenorrheic
and eumenorrheic athletes. Can. J. Appl. Physiol. 23:
293–306, 1998.
Lisi: i allvälmening, läs den här artikeln. Sedan rannsakar du dig själv och funderar på ditt förhållande till träning.
De kriterier en idrottsanorektiker med säkerhet uppfyller är:
* Vägran att behålla sin kroppsvikt över den nedre normalgränsen med hänsyn tagen till ålder och kroppslängd, t ex viktnedgång som leder till att kroppsvikten ligger 15% under den förväntade, eller utebliven förväntad viktuppgång under en tillväxtperiod.
* Hos kvinnor frånvaro av minst tre förväntade mensperioder. En kvinna anses ha amenorré (medicinsk benämning på utebliven mens) om hennes menstruation inträder först efter hormontillförsel.
Babel, gäller detta också extremt överviktiga kvinnor som lägger sig på underskott en längre tid?
Det går att träna hårt och ha mens. ACO blev ju gravid trots hård träning. För mig går gränsen med ett snitt på ca 14 timmars träning i veckan under ganska många veckor för när jag börjar få problem.
Mens eller inte är främst förknippat med om man äter tillräckligt med energi eller inte, vilket ju i sin tur avspeglar sig på kroppsfett.
Jag håller med killarna. 8 månader är på tok för lång tid som kan leda till problem när du blir äldre.
Lisi skrev:
hörrni får jag fråga en sak? Tycker ni att ni har ett sunt beteende? En sund inställning till träning? När har man passerat gränsen och blivit osund?
Jag har tränat väldigt seriöst nu i fyra fem år. Jag tycker verkligen om att känna mej vältränad och är jättenöjd med min kropp -vill verkligen fortsätta se ut så här och känna mej topptränad.
Är det nån som kan säga något klokt? vet inte om jag är dum emot min kropp eller inte. Har inte haft mens nu på 8 månader -vet att det är "osunt". Men...det är ju bara för att jag är tjej. En kille med lika låg fettprocent skulle ju inte behöva oroa sig...
Alltså -jag är superdeffad nu -har som långsamt blivit det under några år -men jag kör tung styrketräning och har mycket muskler om det gör saken bättre... vill ju inte lägga på mig heller, gå upp i fettprocent, men jag vill ju inte heller skada min kropp.
Är det nån som vet hur låg fettprocent man har som tjej om mensen försvinner? Och känner inte ni också att det är jobbigt att hålla på med träningen och kosten så noga men att det ändå är värt det? Alltså är det inte normalt att samtidigt tycka att det är jobbigt?
För mig förefaller det som om du har ett allvarligt anorektiskt beteende när du är så fettfixerad att du inte ens kan tänka dig att ligga på en sund fettnivå!!!!
Senast redigerat av Arne Persson (2008-03-11 08:31)
ja, vad kan man säga? vi skulle nog alla rekomendera dig att gå upp i fett tilll den grad att mensen kommer tillbaka då det är ett tecken på att din kropp är frisk. en lång frånvaro från den kan väl kanske tom skada reproduktionsapparaten, dvs att det kan bli lite svårare att bli gravid om du bestämmer dig för att bli det, eller att mensen börjar bli oregelbunden i början och ett tag framöver.
var inte orolig för att ha fett på kroppen. om du ligger på mellan 15 och 20% så kommer du ändå att ses som en smal och attraktiv tjej, men ditt mående och fysiska välbefinnande kommer att vara bättre.
Babel skrev:
Det är där du har fel Lajne, den låga fettprocenten i sig är inte det "skadliga" det är energiunderskott över tid för de allra flesta kvinnor. Vid väldig låga kroppsfettnivåer uteblir menstruationen visst, men det är inte det som är problemet.
Man lär sig nåt nytt varje dag:)
"Det här blir lätt" tänkte jag först när jag började läsa och skulle skriva nåt om om att så länge man inte skadar sig så är det lungt. Men så enkelt blev det inte. Att tappa mensen under en betydande period pga lågt kroppsfett låter inte bra men jag förlitar mig på vad Babel säger här. Det låter rimligt då utebliven mens inte per automatik behöver vara skadligt. En ex-flickvän jag hade bedömdes av läkare kunna äta p-piller utan att ha mens då hon som ett fåtal kvinnor har förmågan att "gå i träda" utan att det är skadligt. Något som är vanligare bland Afrikanska kvinnor tydligen. Alltså verkar det inte riktigt så enkelt att man kan dra likhetstecken mellan utebliven mens och hälsorisk. Att ligga på underskott länge är inte bra, men man kan ju köra underskott till man uppnår lågt underhudsfett och sen lägga sig på energibalans. Då borde det inte vara så farligt förutsatt att du som du säger har en hel del muskler. Och det är lite just detta, om du har en hel del muskler så kan du inte ha varit alltför mycket i en riskzon därför att anorektiker kan inte gärna bygga muskler. Om du har byggt muskler så har du ju ätit tillräckligt mycket. Och kör du tungt så äter du ju tillräckligt för att orka med det. Och detta är den stora skillnaden mellan tävlande atleter och anorektiker. Anorektiker har inte nog muskler att hålla ihop kroppen med. Det är farligt. Anorektiker svimmar pga för lågt energiinnehåll.
Även om du har ett mycket lågt underhudsfett så om det känns ok och du inte tappar onödigt med muskler och du klarar träna hårt (utan att bli yr och liknande) så är det nog lungt tror jag.
Om du tänker träning och kost dygnet runt är det inget större problem ifall du tycker det är kul och det är ett stort intresse och inget som sker tvångsmässigt. Det är bara hängivet isåfall. Bara du kan avgöra detta. Det finns folk som tänker på bilar och bilsport dygnet runt och där ser jag inga medmänskliga räddningspatruller komma springande.
Senast redigerat av Alltidxx (2008-03-11 14:35)
Cybercowboy skrev:
Lisi: i allvälmening, läs den här artikeln. Sedan rannsakar du dig själv och funderar på ditt förhållande till träning.
De kriterier en idrottsanorektiker med säkerhet uppfyller är:
* Vägran att behålla sin kroppsvikt över den nedre normalgränsen med hänsyn tagen till ålder och kroppslängd, t ex viktnedgång som leder till att kroppsvikten ligger 15% under den förväntade, eller utebliven förväntad viktuppgång under en tillväxtperiod.
* Hos kvinnor frånvaro av minst tre förväntade mensperioder. En kvinna anses ha amenorré (medicinsk benämning på utebliven mens) om hennes menstruation inträder först efter hormontillförsel.
Sant. Och välmenande. Men det ligger fortfarande i samma klass som att gripa snubben på gatan för steroider eftersom han hade stora trapz. Signalerna var ju där...
En tjejkompis till mig tränade en hel del (2 pass om dagen) samtidigt som hon åt väldigt lite (det anses ju tyvärr "fult" att tjejer är stora i maten). När hennes mens uteblivit ett år lyckades vi övertyga henne att gå till läkaren. Läkaren sa till henne att ett för lågt energiintag över lång tid kan ge skador som inte går att reparera, bland annat sterilitet.
Om mensen uteblivit i 8 månader skulle jag rekommendera en tripp till läkaren. Något är ju inte helt rätt ställt. Även om det skulle kunna vara så lätt att "bara äta mer" eller "träna mindre" kan det ligga andra orsaker bakom också. Kan vara bra att utesluta dem.
Ett ytterligare tips angående läkare: Om du inte är nöjd med en läkare eller känner dig obekväm så begär att få tala med en annan läkare. Läkare är också människor och inte bäst på allt (även om dom är ganska kunniga). En 56-årig gubbe som är van att äta god mat och skriva ut hjärtmediciner kanske har svårt att förstå en ung tjejs vilja att träna och se bra ut. Bara för att första läkaren inte tar dig på allvar behöver det inte betyda att ingen läkare kommer att göra det.
Senast redigerat av KarlOskar (2008-03-11 19:21)
shit. det är jäkligt svårt det här. men... jag hoppas det är så att det räcker för mej att rätta till den där energibalansen. -och att jag lyckas göra det själv. vill ju gärna fortsätta träna som jag gör men jag har helt klart fått lite nya tankar nu. Skulle nog kunna öka i energiintag... behöver -eller vill ju inte alls gå ner mer i fettprocent nu. Skulle kanske rättare sagt behöva öka i intag för att undvika att gå ner. Och det kanske räcker med det för att få tillbaka mensen... (för säkerhets skull -ifall det nu är farligt att vara utan den).
Trodde faktiskt att det bara var fettprocenten och inte energibalansen som orsakade mensbortfall. Och energibalansen vill jag ju gärna rätta till -vill som sagt inte ligga på minus men det kanske är så att jag ändå gör det som det är nu... av "rädsla" för att gå upp. Tror eller vill iaf inte tro att jag har eller är på väg att få problem med mat och träning, men fan... jag vet inte riktigt -och det säger kanske också nånting.
Har tänkt att skriva den här tråden i MINST ett halvår. Är så otroligt otroligt tacksam för alla era svar. Tack för att ni svarat så "förstående" och omtänksamt. Har betytt väldigt mycket för mej..! Väldigt tacksam.
Lycka till med det där, livet består av så mycket mer än träning (*klirr* i glashuset...). Jag har sett vad ortorexi/anorexi gör på nära håll, och där vill du verkligen inte hamna. Så ta tag i det nu innan det går åt fel håll.
Keep us posted.
något som också ser hemskt ut är efedrinfall som jag sett när jag arbetade på nautilus. det är mestadels kvinnor som använder läkemedlet för att dom inte ska känna hunger och samtidigt ha mycket energi för att orka med träningen. även detta är farligt naturligtvis.
hoppas att du finner en viktuppgång som är hälsosam för dig, och stressa inte så mycket på det heller. annars kan det rent psykologiskt inträffa en försvarsmekanism som säger åt dig att du börjar bli tjock, och sen var du där igen. gå upp i vikt lika långsamt som man bör gå ner i vikt kanske är en bra mätpinne?
Öka sakta ditt kaloriintag så får du förhoppningsvis tillbaka din mens samtidigt som du fortsätter vara ultrarippad. Som jag förstått saken kan även kvinnor ha en låg bf% utan risk för hälsan förutsatt att de ligger på energibalans.
av det jag läst så stämmer det inte helt. jag tror inte att en tjej med energibalans kan vara hur låg som helst i bf% och ändå fungera "naturligt". under en deff är det klart att saker och ting upphör efter ett tag, men jag misstänker att kroppen vill ha en viss nivå av fett innan den sätter igång med allt igen också, och det talar emot att det bara är energibalansen som spelar roll.
detta ser man ofta hos anorektiska eller väldigt smala tjejer. jag har haft turen att ha träffat på två såna tjejer i mitt liv (turen på så sätt att båda var otroligt snälla människor) och även fast dom åt bra så hade dom svårt att gå upp i vikt, det här genom sådana gener. deras mens hade upphört trots att dom körde på med mycket energi, en av dom började också att ta gainers, tre gånger om dagen, och lyckades då gå upp från 36 till 39 kilo, vilket hon var väldigt lycklig med att ha gjort.
jag vill också poängtera att dom här två tjejerna inte självsvalt sig på något sätt utan var helt naturligt jättesmala, vilket man ser på vikten ovan. båda åt väldigt mycket, och en av dom hade varit hos läkaren eftersom hon inte kunde gå upp i vikt.
zartok skrev:
av det jag läst så stämmer det inte helt. jag tror inte att en tjej med energibalans kan vara hur låg som helst i bf% och ändå fungera "naturligt". under en deff är det klart att saker och ting upphör efter ett tag, men jag misstänker att kroppen vill ha en viss nivå av fett innan den sätter igång med allt igen också, och det talar emot att det bara är energibalansen som spelar roll.
Fast vi behöver kanske inte spekulera när nu Babel slagit fast just detta med en mängd referenser som hänvisning.
egentligen inte, men då babels information inte stämde in på dom två tjejer som jag kände så kan man ta med det i tanken, eftersom dom då var två som gick emot det som skrevs.
Hejsan! Här var det mycket information. Men eftersom jag måste ha system i allt jag gör i mitt liv blir det även systematiskt varierad träning.
Visst vill jag svälla i muskler! Jag tänker satsa på det, men givetvis också att öka styran! Däremot kommer jag INTE att satsa på SL, eftersom jag faktiskt HAR en rätt ordentlig begränsning med min axel :) Så inga missförstånd uppstår. Nästa vecka börjar jag träna så här:
DAG 1
Bröst, biceps & underarmar
DAG 2
Ben & vader
DAG 3
Axlar & triceps
DAG 4
Rygg, traps & mage
Jag kommer att hålla mig till vissa övningar och köra tre set per övning. Exempelvis så blir bröst tre set planbänk och tre set uppåtlutande bänk. Biceos blir två set tunga curlar med rak stång och två set hammercurl.
Ben, tre set knäböj, två set benpress och två set stela mark. Så går det på.
Axlarna ligger förvisso dagen innan marklyft och stående rodd, men jag tänker mest köra sidlyft och rotatorcuffar DAG 3.
Jag börjar med högre repsantal, kör inte riktigt till failure utan lämnnar en eller ett par reps på banken så att säga, och går systematiskt nedåt i repsantal tills jag är nere på tunga tvåor, sedan börjar jag om cykeln igen.
Vad sägs? :)